Skogsgödsling och markens mikrobiella näringsväv : Mikrobiella förändringar och deras betydelse för kollagring i boreala skogar

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att analysera hur skogsgödsling påverkar markens mikrobiella samhällsstruktur och funktion i boreala skogsekosystem, med särskilt fokus på förhållandet mellan svamp- och bakteriebiomassa (F:B), kolomsättning och förutsättningar för långsiktig kolretention. Studien genomfördes som en jämförande fältundersökning i två boreala studieområden, Trödje och Ormön, där gödslad produktionsskog, ogödslad produktionsskog och naturskog jämfördes. Totalt analyserades 18 jordprover med ljusmikroskopi enligt Soil Food Web-metodik för att kvantifiera aktiv svamp- och bakteriebiomassa samt F:B-förhållande. Resultaten visade att mikrobiell sammansättning varierade mellan behandlingstyper och studieområden. Naturskogarna uppvisade generellt högre svampbiomassa och högre F:B-förhållanden, medan produktionsskogarna, särskilt i Trödje, uppvisade relativt högre bakteriebiomassa och lägre F:B-värden. Skillnaderna mellan behandlingstyper var tydligare i Trödje än i Ormön, medan variationen mellan replikat var stor inom samtliga behandlingstyper. Resultaten indikerar att skogsgödsling kan vara kopplad till förändringar i mikrobiell struktur som kan påverka markens kolomsättning och potential för långsiktig kolretention. Samtidigt visade resultaten att sambanden mellan mikrobiell struktur och kolretention är komplexa och påverkas av lokala förhållanden och funktionella skillnader inom mikrobiella grupper. Studien understryker därför behovet av att inkludera mikrobiella processer och markens näringsväv i analyser av skogsgödslingens långsiktiga effekter på skogsekosystemens funktion och kolbalans.