Skönlitteratur som språkutvecklande redskap på språkintroduktion

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk på språkintroduktion beskriver sitt arbete med skönlitteratur i undervisningen med fokus på textval, undervisningsmetoder samt hur elevernas språkutveckling och meningsskapande stöttas. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem behöriga lärare verksamma på språkintroduktion. Det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Resultaten visar att lärarnas arbete med skönlitteratur präglas av en medveten strävan efter att göra texterna begripliga för eleverna samtidigt som de ska bidra till språklig utveckling. Textvalet styrs främst av språklig nivå, textens längd och struktur. Undervisningen organiseras genom omfattande stöttning i form av gemensam läsning, högläsning, arbete med ord och begrepp samt modellering. Samtalet framträder som en central undervisningsform där eleverna ges möjlighet att tolka texten och skapa mening i samspel med andra. Studiens slutsatser visar att lärarnas didaktiska val är avgörande för att möjliggöra elevernas språkutveckling och meningsskapande. Samtidigt kan den omfattande stöttningen innebära en spänning mellan trygghet och utveckling. Detta belyser den didaktiska komplexiteten som präglar arbetet med skönlitteratur på språkintroduktion.