Uppsats

Socionomstudenters upplevda förberedelse att möta HBTQ+ personer : En kvantitativ studie om den upplevda förberedelsen i förhållande till utbildning och egna erfarenheter

Kandidat-uppsats

Rydén, Linn, Bernhardsson, Linnéa

Uppsala universitet/Institutionen för socialt arbete

Publicerad: 2026

Språk: Svenska

Nyckelord

klicka för att söka

⌕utbildning ⌕socialt arbete ⌕förberedelse ⌕socionomstudenter ⌕HBTQ+ personer

Sammanfattning

Socialtjänstens insatser tenderar att ha en grund i cis- och heteronormen. Detta i kombination med bristande kunskap om HBTQ+ personers levnadsvillkor leder ofta till att gruppen faller mellan stolarna. Samtidigt anger internationella studier att det råder en begränsad inkludering av HBTQ+ relaterat innehåll i socionomutbildningar. Fynd ur tidigare studier anger även att socionomstudenter ser sina egna erfarenheter som mer gynnande än sin utbildning när det kommer till den upplevda förberedelsen att möta HBTQ+ personer. Denna kvantitativa enkätstudie syftar till att undersöka upplevd förberedelse att möta HBTQ+ personer, hos socionomstudenter på Uppsala universitet. Syftet innefattar även undersökning av upplevd förberedelse i förhållande till den utbildning studenterna genomfört, samt studenternas egna erfarenheter av möte med HBTQ+ personer. Med anledning av fokus på HBTQ+ och studenternas egna erfarenheter, utgår studien från queerteori, ett normkritiskt perspektiv och Learning by Doing. Genom svar från 131 respondenter analyserades följande resultat fram. För det första skattade studenterna sin upplevda förberedelse som måttligt bra (M = 3,56 på en skala från 1–5 där 5 är högst). För det andra visade det sig att studenternas utbildning och egna erfarenheter samvarierade positivt med den upplevda förberedelsen, och verkade även som signifikanta prediktorer för den. Detta innebar att när utbildning och egna erfarenheter ökar, så ökar den upplevda förberedelsen hos studenterna. Däremot samvarierade egna erfarenheter med upplevd förberedelse i större utsträckning än studenternas genomförda utbildning. Samtidigt angav flertal studenter i enkätens avslutande öppna fråga, att mer utbildning om HBTQ+ är centralt för den upplevda förberedelsen. Utifrån dessa resultat och diskussion som förs i denna studie utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk, kan det förstås som att det finns ett behov av ökat HBTQ+ innehåll i utbildningen. Därmed föreslår vi att ytterligare studier i samma riktning bör göras i större omfattning med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Detta för att bredda det svenska forskningsfältet gällande socialt arbete i relation till HBTQ+.