Spindeln i det industriella symbiosnätverket : En fallstudie av miljöserviceaktörens roll i realiseringen av symbioslösningar inom Händelö Eco-Industrial Park (HEIP)

Sammanfattning

Vår värld står idag inför stora klimatutmaningar, där behovet av resurseffektivitet växer sig allt större. Som svar på detta har koncepten industriell ekologi och cirkulär ekonomi bevisats kunna bemöta problemet. I synnerhet har implementering av en ingående del av dessa koncept, nämligen industriell symbios (IS), visat sig vara vital för att reducera den omfattande miljöpåverkan som kopplas till industrisektorn. IS innebär att olika typer av industrier, ofta samlade i industriella kluster, samarbetar inom ett nätverk av resursutbyten för gemensam nytta. Ett exempel på sådana resursutbyten är materialflödessynergier, där fysiska restflöden nyttjas som värdefulla ingångsresurser istället för att betraktas som avfall. Tidigare forskning belyser att så kallade miljöserviceaktörer, som verkar för hållbarhet genom insamling, hantering och återvinning av restflöden, har potential att fylla viktiga samordnande funktioner som ofta saknas inom industriella symbiosnätverk. Därav uttrycks att miljöserviceaktörer på så sätt kan bidra till att bemöta dagens begränsningar för ett nätverks förmåga att realisera potentiella synergier. Litteraturen är dock bristande gällande hur detta rent praktiskt kan gå tillväga. Således ämnar denna studie undersöka vilka faktiska roller en miljöserviceaktör kan anta inom IS-nätverk genom en fallstudie på industriaktörerna inom IS-nätverket Händelö Eco-Industrial Park (HEIP) och den närliggande miljöserviceaktören Renall. Denna studies metodik följer en förutbestämd kronologi för att besvara detta syfte. Först utfördes en materialflödesanalys på HEIP-nätverket, där ingående flöden, samt storlek på dessa, baserades på empiri från Renall och aktörerna inom HEIP-nätverket. Detta möjliggjorde identifiering av potentiella synergier. De potentiella synergiernas implementerbarhet analyserades därefter utifrån empiri gällande hinder och möjligheter för symbioslösningar erhållna via en litteraturstudie, intervjuer med berörda aktörer, samt en workshop med dessa aktörer. Baserat på dessa hinder och möjligheter, samt via ytterligare empiri erhållen genom samma metod, utvecklades därefter ett ramverk för relevanta aspekter att ta i beaktning vid utvärdering av potentiella synergiers implementerbarhet. Resultaten från materialflödesanalysen visar att Renall idag fyller funktioner för insamling, transport och behandling, vilket tillskrivs roller benämnda som destruenter och nekrofager inom IS-nätverk. Resultaten från hinder och möjligheter för symbioslösningar samt ramverket, indikerar att miljöserviceaktörer kan fylla samordningsfunktioner för att hantera tekniska, logistiska, ekonomiska och informationsrelaterade hinder inom nätverket. Detta hör till roller som intermediärer, mäklare och dirigenter. Därtill bedöms indikationerna på att hinder och möjligheter för implementering av symbioslösningar bör betraktas som tydligt sammankopplade, kunna bidra till IS-litteraturen. Vidare bedöms ramverket vara användbart för synergiutvärdering generellt, men särskilt för IS-nätverk där miljöserviceaktörer är inkluderade samt för industriella kluster där IS-kunskapen är låg. Slutligen bedöms resultaten, i och med Renall och HEIP:s likheter gentemot andra miljöserviceaktörer och IS-nätverk, vara generellt applicerbara, där framtida forskning om prioritering baserat på ramverket rekommenderas.