Språkbruk och värderingar irapporteringen om psykisk ohälsa : En kvantitativ studie om hur värmländsk dagspress gestaltar psykisk ohälsa

Sammanfattning

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem samtidigt som ämnet fortsatt är förknippat medstigma i det offentliga samtalet. Nyhetsmedier spelar en central roll i hur psykisk ohälsa förstås ochvärderas i samhället genom sina val av språk, gestaltningar och perspektiv. Denna studieundersöker hur psykisk ohälsa framställs i värmländsk dagspress, med fokus på Nya WermlandsTidningen (NWT). Syftet är att analysera vilka aspekter av psykisk ohälsa som lyfts fram, hur olikatexttyper påverkar gestaltningen samt om rapporteringen präglas av en övergripande positiv ellernegativ framställning. Studiens syfte är att analysera vilka aspekter av psykisk ohälsa som ges utrymme i rapporteringen,hur olika texttyper påverkar gestaltningen samt huruvida framställningen präglas av enövergripande positiv eller negativ ton. Studien genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys avtotalt 234 texter publicerade mellan november 2023 och november 2025. Materialet omfattar båderedaktionellt producerade nyhetsartiklar och användarskapade texter, såsom debattartiklar ochinsändare, vilket möjliggör en bred analys av hur psykisk ohälsa behandlas i olika journalistiskagenrer. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i gestaltningsteori, dagordningsteori, teorier omnyhetsvärdering och nyhetsurval, stigmaforskning samt ett medieekologiskt perspektiv. För attbesvara studiens forskningsfrågor operationaliserades ett antal variabler som rör bland annattematiska fokus, aktörsrepresentation, förekomsten av personliga berättelser samt uttryck förstigmatiserande och destigmatiserande perspektiv. Resultaten visar att rapporteringen i hög grad fokuserar på individuella berättelser och personligaerfarenheter, medan strukturella och samhälleliga förklaringar ges mindre utrymme. Gestaltningarkan variera mellan olika texttyper, där opinionsbaserade genrer i större uträckning utmanar stigmajämfört med traditionella nyhetsartiklar. Sammantaget präglas rapporteringen av en blandad, menövervägande positiv framställning av psykisk ohälsa. Dock är en stor andel fortfarande negativtvinklad vilket riskerar att reproducera stigmatiserande frågeställningar. Studien belyser därmedlokalmedias betydelse i formandet av samhälleliga attityder till psykisk ohälsa och understrykerbehovet av en mer nyanserad och samhällsinriktad journalistik. Studien bidrar med ett lokalt perspektiv på medierepresentationer av psykisk ohälsa och belyserlokalmedias betydelse i formandet av samhälleliga attityder. Resultaten understryker vikten av enmer nyanserad, inkluderande och samhällsinriktad journalistik för att motverka stigma och främjaen mer öppen diskussion om psykisk ohälsa.