Strategi för reläskyddsinställningar hos Luleå Energi Elnät

Sammanfattning

Luleå Energi Elnät eftersträvar likt andra bolag att ha så få felbortkopplingar som möjligt, samtidigt som att bortkopplingarna blir isolerade i så stor utsträckning som möjligt till felstället. Med detta har reläskydd fått en allt större roll i dagens elnät. I elnätet används bland annat samlingsskeneskydd och linjeskydd som ska begränsa antalet kunder som blir drabbade vid fel, samtidigt som de skyddar andra komponenter i systemet. Dessa skydd har funktioner som detekterar olika typer av fel, var kortslutningar och jordfel är de mest vanligt förekommande. Genom inställningar mellan skydden kan man skapa zoner för varje skydd som ska uppnå den selektivitet och samverkan mellan dem som man strävar efter. Selektiviteten ska däremot inte enbart finnas vid ett normalt driftfall, utan fall då reservmatning kan ske ska också ses över. Vilka reservdriftsfall som är aktuella beror på vilket typ av nät och vilken fördelningsstation det handlar om. Målet med rapporten var att ta fram en övergripande strategi för reläskyddsinställningar till Luleå Energi Elnät. Genom litteraturstudier skulle olika skyddsfunktioner och den grundläggande reläskyddfilosofin analyseras. Dessutom skulle den regelmässiga aspekten även tas med, då det finns lagar och andra bestämmelser i hur dessa system ska vara utformade för att uppnå personsäkerhet. Arbetet har utförts i flera steg varav arbetet inleddes med en omfattande litteraturstudie var både reläskyddsfilosofi, regelverk och beräkningsmetoder analyserades för att säkerställa vilka delar som var viktiga för just detta arbete, samtidigt som det skapade en teoretisk grund. Därefter skulle beräkningar utföras för att kunna ta fram förslag till nya inställningar för den utvalda fördelningsstationen. När dessa beräkningar var utförda bestämdes de nya inställningarna med hjälp av den framtagna strategin. För detta fall innebar de nya inställningarna en justering i de befintliga inställningarna utan förändring av kurvtyper. Resultatet visar att det fanns ett behov för denna strategi i den utvalda fördelningsstationen. Det visade sig finnas fall då selektiviteten inte alltid uppnåddes, vilket kunde innebära att felaktig bortkoppling eller en större bortkoppling i nätet än önskvärt hade risk att ske. Med hjälp av strategin kunde dessa inställningar ställas in på ett bättre sätt, vilket förbättrade selektiviteten. Utöver detta fann man även idéer om hur det skulle sett ut om man i stället skulle använt en annan typ av kurvtyp som kunde varit mer passande, eftersom företaget idag endast har en typ för inverskurvor. Som avslutning implementerades en del av inställningarna i den utvalda fördelningsstationen.