Taktplanering i byggproduktion

Sammanfattning

Byggbranschen har haft än lägre utveckling av produktivitet i jämförelse med andra branscher. Det har inte skett en stor förändring i arbetssätt inom byggproduktion trots att projekt ofta brister i kvalitet, kostnad och tid. I tillverkningsindustrin har Lean vuxit fram med syfte att effektivisera processer genom att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och fokusera på lärande genom att standardisera processer. Mot denna bakgrund har taktplanering vuxit fram som ett arbetssätt inspirerat av tillverkningsindustrin med syfte att skapa ett stabilare och mer förutsägbart produktionsflöde. Taktplanering har visat framgångsrika resultat i flera länder runt om i världen men tillämpningen i Sverige är fortfarande begränsad. Därav är kunskapen om taktplanering i byggproduktion relativt outforskat inom den svenska byggbranschen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur taktplanering fungerar i byggproduktion samt att identifiera faktorer som påverkar arbetssättets utfall i produktionen. Studien undersöker även hur projektets taktmognad, det vill säga projektets erfarenhet och utvecklingsnivå inom arbetssättet, påverkar vilka effekter som uppstår vid tillämpning av taktplanering genom en jämförelse mellan projekt i Sverige och Norge. Genom detta syftar studien även till att bidra med kunskap om hur arbetssättet kan utvecklas för att uppnå större effekter i svenska byggprojekt. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där ett svenskt fallprojekt studerades genom observationer och intervjuer med flera olika roller i produktionen. Fallprojektet jämfördes därefter med två projekt i Oslo där organisationerna hade bredare erfarenhet av arbetssättet genom intervjuer med respektive produktionschef. Studien kompletterades även med expertintervjuer med personer som besatt både teoretisk och praktisk erfarenhet av taktplanering. Totalt genomfördes 12 intervjuer som tillsammans låg till grund för studiens analys och slutsatser. Resultaten visar att taktplanering i produktionen skiljer sig från dess teoretiska utgångspunkt genom att produktionen genomförde anpassningar, variationer och avvikelser från planen. Samtidigt visar studien att taktplanering bidrog till förbättrad överblick, tydligare samordning och tidigare identifiering av avvikelser i produktionen. Kommunikation och samordning mellan aktörer var centrala för att hantera avvikelser och få produktionsflödet att bibehållas trots variationer. Resultaten visar även att visualisering av planen, involvering av aktörer samt hantering av störningar och hinder var faktorer som påverkade taktplaneringens utfall. Vidare visar resultaten att projektets taktmognad har stor betydelse för vilka effekter som uppstår, samtidigt som även projekt med låg taktmognad kan uppnå flera positiva effekter genom tillämpning av centrala principer. Genom att belysa hur taktplanering fungerar i byggproduktion och vilka faktorer som påverkar arbetssättets effekter bidrar studien med kunskap som kan stödja fortsatt utveckling av taktplanering inom den svenska byggbranschen.