Tidiga nationella prov: kompensatoriskt verktyg eller förstärkande mekanism? En utvärdering av syftet med en svensk utbildningsreform och dess konsekvenser för likvärdighet

Sammanfattning

Nationella prov i låg- och mellanstadiet infördes i Sverige 2011 i samband med den nya läroplanen Lgr11. Syftet med proven var, framför allt i årskurs 3, att agera diagnostiserande och lokalisera elever i behov av extra stöd med målet att öka måluppfyllelsen och stärka likvärdigheten. Denna studie undersöker huruvida införandet av nationella prov i lägre åldrar har uppnått de syftena. Aggregerade sekundärdata över provresultat i årskurs 9 från tre år före- och tre år efter Lgr11 har sammanställts och analyserats för att hitta mönster på gruppnivå över tid. Total måluppfyllelse samt två bakgrundsvariabler, elevernas kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå, analyserades. För att undersöka reformens påverkan på likvärdighet ytterligare undersöktes progression i måluppfyllelse för två kohorter som genomgått grundskolan efter Lgr11 utifrån samma bakgrundsvariabler. Studiens resultat indikerar att införandet av nationella prov i lägre åldrar inte ökat den totala måluppfyllelsen, i stället har den sänkts efter reformen. Studien kan visa tydliga mönster gällande försämrad likvärdighet efter Lgr11, framför allt utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Resultaten visar även att skillnaderna mellan elever är minst i början av grundskolan, för att sedan öka och vara som störst i årskurs 9. Sammantaget indikerar studiens resultat att nationella prov inte har lyckats med syftena att öka måluppfyllelse och stärka likvärdigheten i skolan.