Ungdomars strategier för känsloreglering: psykometriska egenskaper hos instrumentet Adolescents' Emotion Regulation Strategies Questionnaire, version 2 (AERSQ:2)

Sammanfattning

Det behövs validerade skattningsskalor för att mäta strategier för känsloreglering hos ungdomar, som är särskilt framtagna för ungdomar. Denna kvantitativa tvärsnittsstudie ämnade undersöka de psykometriska egenskaperna hos instrumentet Adolescents’ Emotion Regulation Strategies Questionnaire, version 2 (AERSQ:2). Data från ett bekvämlighetsurval bestående av 239 högstadieelever (Målder = 14,13, SDålder = 0,88, range: 12-16 år) låg till grund för studien. Explorativ faktoranalys användes för att undersöka den underliggande faktorstrukturen hos AERSQ. Sju faktorer kunde identifieras: att lyssna till musik, att söka stöd hos kompisar, ruminering, öppenhet, att skriva, att gå vidare och utagerande varav de första fem hade god (α > 0,7) intern konsistens. Generellt användes strategierna för känsloreglering i större utsträckning av flickor än pojkar. Få, och svaga, årskursskillnader för strategier för känsloreglering gick att urskilja. Sambanden mellan olika strategier för känsloreglering och olika aspekter av psykisk hälsa varierade. Ruminering hade ett starkt positivt samband (r = 0,61, p < 0,001) med psykisk ohälsa i form av ångest och depression, och ett medelstarkt negativt samband (r = -0,43, p < 0,001) med livstillfredsställelse vilket var i enlighet med tidigare forskningsresultat. Delskalorna att lyssna till musik, som var den mest framträdande faktorn i den explorativa faktoranalysen, att skriva och utagerande uppvisade liknande samband som ruminering. Det spekulerades i huruvida att lyssna till musik eller att skriva skulle kunna förstärka eller förlänga en negativ känsla hos ungdomen. Instrumentet AERSQ:2 är lovande men mer forskning behövs.