Ungdomars upplevelser av egenvård i samband med typ 1-diabetes – En litteraturbaserad studie

Sammanfattning

Bakgrund: Typ 1-diabetes (T1D) är en kronisk autoimmun sjukdom som kräver livslång insulinbehandling och daglig egenvård. För ungdomar innebär sjukdomen ständiga krav på blodsockerkontroller, insulinadministration samt anpassning av kost och fysisk aktivitet. Egenvården kan påverka det psykiska och fysiska välbefinnandet och kräver både stöd från sjukvården och omgivningen för att ungdomar ska kunna leva med sin sjukdom och hantera den på bästa möjliga sätt. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser av egenvård i samband med typ 1-diabetes. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för integrerad sammanställning. Resultat: Ungdomar med typ 1-diabetes upplever egenvården som en ständigt närvarande del av vardagen fylld av oro, ansvar och behov av kontinuerlig anpassning. Ökat ansvar för insulin, kost och fysisk aktivitet upplevs som utmanande, samtidigt som strävan efter att passa in socialt påverkar hur egenvården hanteras. Begränsad spontanitet och svårigheter att upprätthålla rutiner framträder som återkommande hinder. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal upplevs betydelsefullt för tryggheten och hanteringen av egenvården. Konklusion: Egenvården vid typ 1-diabetes påverkar ungdomars vardag både emotionellt, socialt och praktiskt. Resultatet belyser behovet av personcentrerat och individanpassat stöd för att stärka ungdomars trygghet och egenvårdsförmåga.