Urval och planteringsförbandets betydelse för tillväxt och kvalitetsegenskaper hos Tall (Pinus sylvestris)

Sammanfattning

Kvaliteten i planterade svenska tallskogar har länge varit på nedgång. För att förstå hur detta kan motverkas har konkurrensens påverkan på kvalitetsegenskaper som grendiameter studerats i hög grad. Dock i mindre utsträckning har studier om urvalets betydelse studerats för att utröna vilka fördelar det har på tallskog. Detta arbete är en uppföljning av två forskningsförsök som startades 1976 & -77, 1645 och 1646 i Silvaboreal. Försöken är belägna i Dalarnas län på ca 270 meter höjd vid 61 breddgraden. Syftet med de försöken, och detta arbete, är att utreda sambandet mellan urvalsintensitet och volymproduktion vid tidigt fenotypurval i planteringar. Insamlade data från försöken är brösthöjdsdiameter, krongränshöjd, höjd, barktjocklek och grövsta kvistdiameter vid fyra meters höjd. Utifrån dessa har volym och löpande tillväxt beräknats för varje parcell. Dessa data låg till grund för de variansanalyser som gjordes. Resultatet av dessa är att ingen skillnad i volym eller löpande tillväxt kan härröras från urvalsintensitet. Samplet var sannolikt för litet i volym och tillväxtsanalysen. Kvalitetsmåttet visade på högre kvalitet i en-, två- och tremetersförbanden än i fyrametersförbandet. Kvalitetsmåttet kan ha påverkats av konkurrens trots att det försökt undvikas, till följd av detta är det svårt att klargöra om urvalet eller förbandet påverkat kvistdiametern. Därför borde ett bättre kvalitetsmått än kvistdiameter användas, då kvistdiameter påverkas i hög grad av konkurrens i mindre förband. Något som noterades vid arbetet var att stammarna i fyrametersförbandet hade betydligt högre andel krök i rotstocken än hos övriga förband. Även en bedömning av varje parcells gallringsbehov utfördes. Ovanpå det räknades ett avverkningsnetto för vidare jämförelser av olika åtgärdsprogram. Det lönsammaste alternativet är att avverka samtliga parceller när de uppnått lägsta slutavverkningsålder, 60 år.