Utvärdering av screeningsmetod för MRSA – uteslutning av anrikningsbuljong

Sammanfattning

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) tillhör multiresistenta bakterier genom mecA-genen vars produkt orsakar resistens mot β-laktamantibiotika. Screening av MRSA i sjukvården sker ofta med kromogena medier som CHROMagar MRSA (C-MRSA). Målet med screeningen är att minska risk för smittspridning när ökad risk för bärarskap av MRSA kan förväntas. Det gäller exempelvis efter utlandsresa till land med hög MRSA-förekomst eller vid arbete där MRSA finns. Den nuvarande MRSA-screeningmetoden baseras på anrikning i en selektiv buljong innan odling på C-MRSA och efterföljande artidentifiering, genotypning samt resistensbestämning. Examensarbetets syfte var att utvärdera en metod för detektion av MRSA som utesluter den nuvarande selektiva anrikningbuljongen för att minska det laborativa arbetet och förkorta svarstid och därmed öka kostnadseffektiviteten. Godkänt resultat skulle vara samma eller ökad sensitivitet och specificitet jämfört med ordinarie metod. Metoder som användes var laboratoriets ordinarie metod för MRSA-screening samt en direkt metod utan anrikningsbuljong där prover från 318 konsekutiva kliniska screeningprover analyserades. Huvudsakligen var provtyperna från svalg, näsa och perineum. Ytterligare användes odling av MRSA i mono- och multikultur där provmaterialet var tre referensstammar respektive 50 kliniska MRSA-isolat. Den direkta metoden visade en lägre sensitivitet jämfört med ordinarie metod då endast 42,1% detekterades. Känsligheten var ökad efter två dygns inkubering (80%) och specificiteten var 100% oberoende inkuberingstid. MRSA-odlingen i både mono- och multikultur på C-MRSA uppvisade högst sensitivitet vid högre koncentrationer MRSA och längre inkubationstid jämfört med ordinarie metod. Baserat från resultaten från arbetet bör anrikningsbuljongen inte exkluderas utan vidare justering av metoden, genom exempelvis förändring av inkubationstid eller provvolym på C-MRSA.