Val och styrning av utländska entreprenörer och dess samhälleliga effekter : En kvalitativ studie i kontexten megaprojekt

Sammanfattning

Studien avser att förstå valet av utländska entreprenörer i nationella megaprojekt och vilka konsekvenser leder detta val till för styrning, ansvarsfördelning och kontroll. Megaprojekt präglas av komplexitet, flera aktörer inblandade, längre genomförandetid och omfattande krav på samordning Även om tidigare forskning behandlat de styrningsmässiga problemen som uppkommer med megaprojekt, har mindre fokus riktats mot hur entreprenörer väljs. Framför allt varför utländska entreprenörer föredras och vad för följder det får i praktiken. Syftet med studien är att förstå valet av utländska entreprenörer i megaprojekt, samt vilka kopplingar detta har med projektets styrning, upphandling, ansvar och konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ, abduktiv forskningsansats och utförs med hjälp av tre teoretiska perspektiv. Tre teoretiska perspektiv i kontexten mega projekt nämligen styrningsperspektivet, livscykelperspektivet och nätverksperspektivet. Empirin innehåller tre fallstudier, de namngivna fallen Norhvolt och Karlastaden och ett anonymiserat fall benämns som Beta. Urvalet består av 14 semistrukturerade intervjuer med individer som har relevant erfarenhet inom projektledning, arbetsledning, upphandling eller centrala roller i själva megaprojektet. Empirin analyseras med hjälp av en trestegsmodell som består av institutionella och organisatoriska förutsättningar vilket är förutsättningarna som formar entreprenörsvalet, sedan själva entreprenörsvalet och sist vilka styrningsmässiga konsekvenser entreprenörsvalet leder till. Resultatet tyder på att valet av utländska entreprenörer inte bör förstås enbart som ett rent ekonomiskt eller operativt beslut. Valet formas i interaktionen mellan de formella upphandlingskraven, resursbehov, tidspress, geografisk rörlighet, kompetensbrist och den organisatoriska strukturen. Utländsk arbetskraft föredras eftersom de kan tillhandahålla snabb mobilisering av en större mängd arbetskraft och resurser, vilket inhemska aktörer inte klarar av i motsvarande grad. Studien betonar att trots dessa fördelar medför valet av utländska entreprenörer konsekvenser som drabbar styrningen. I form av otydlig ansvarsfördelning, språkbarriärer, mer resurskrävande kontroll och en ökad risk för dolda kostnader. Valet av utländska entreprenörer påverkar därmed hela projektets livscykel och tydliggörs ännu mer i genomförandet.