Värdeskapande med metallbaserad additiv tillverkning : Metod för ekonomisk utvärdering av komponenter inom reservdelshantering som underlag för investeringsbeslut

Sammanfattning

Metallbaserad additiv tillverkning (MAM) lyfts ofta fram som en teknik med potential att förbättra reservdelshantering genom exempelvis digitala lager, behovsstyrd tillverkning och möjlighet till omdesign. Samtidigt präglas tekniken av höga investeringskostnader och osäkerheter kring när den faktiskt är ekonomiskt fördelaktig. Detta examensarbete genomfördes på Volvo i Köping med syftet att bidra med kunskap om hur MAM kan skapa ekonomiskt värde vid reservdelshantering i industriföretag och därigenom stödja beslutsfattande vid införande av tekniken. Samtidigt syftar studien även till att främja kommunikation mellan operativ och strategisk nivå genom att skapa ett gemensamt underlag för diskussion kring MAM:s potentiella värdeskapande. Målet är att utveckla en metod som kan tillämpas på operativ nivå för att identifiera potentialen för ekonomiskt värdeskapande vid användning av MAM. Studien tillämpade en kvalitativ och explorativ ansats med abduktiv arbetsgång. Datainsamlingen bestod av en strukturerad litteraturgenomgång, studiebesök, intervjuer samt dokumentstudier. Genom att kombinera teori och empiri identifierades, bearbetades och strukturerades värdeparametrar kopplade till MAM. Resultatet visade att ekonomiskt värdeskapande främst uppstod genom samspelet mellan verksamhetsrelaterade faktorer och MAM-specifika möjligheter. Särskilt betydelsefulla områden var logistik och lagerhållning samt drift och underhåll, där centrala värdeparametrar inkluderade leveransledtid, transportkostnader, kapitalbindning, lagerantal, inkuransrisk, stilleståndstid och underhållsbehov. Utifrån dessa värdeparametrar utvecklades en utvärderingsmetod i Microsoft Excel bestående av en hypotesdel och en beräkningsdel. Metoden kopplade problem på komponentnivå till relevanta förbättringsåtgärder med MAM och kvantifierade potentiella besparingar. Metodens användarbarhet testades genom en inbäddad fallstudie med två analysenheter, vilket indikerade att den har potential att fungera som ett strukturerat beslutsstöd och bidra till ökad kommunikation mellan operativ och strategisk nivå. Samtidigt betonas behovet av vidare validering och mer datadrivna indata. Den nuvarande utformningen av metoden kräver många uppskattningar och tar inte hänsyn till hur kostnader förändras vid drift, exempelvis på grund av fyllnadsgrad i byggkammaren.