Visstidsanställningar och dess konvertering

Sammanfattning

Uppsatsens syfte är att analysera tidsbegränsade anställningsavtal och hur konverteringsreglerna för sådana avtal till tillsvidareanställningar påverkar deras användning. De regleras främst genom 5 § och 5 a § lag (1982:80) om anställningsskydd. Uppsatsens valda metod för undersökningen är den rättsdogmatiska metoden. Kärnan i metoden kan sägas bestå av kartläggning, kritik och konstruktiv analys av lagen och hur den bör tolkas. Uppsatsen kommer främst fokusera på kartläggning av rättsläget, för att analysera och diskutera konsekvenserna av regleringen. Regleringen är mångfacetterad då den lämnats semidispositiv av lagstiftaren, vilket ger branscher befogenhet att avvika från LAS genom kollektivavtal. De nya konverteringsreglerna för särskild visstidsanställning, vilka bland annat har förkortat konverteringstiden möttes av kritik från somliga remissinstanser. Men med hänsyn till de grupper av arbetstagare som löper större risk att fastna i flera på varandra följande visstidsanställningar, kan det nya rättsläget ses som ett motiverat steg mot högre anställningstrygghet.