Yrkesrollens inverkan på socialsekreterares privatliv : En studie om hot, trakasserier och socionomutbildningens praktiska betydelse

Sammanfattning

Tidigare forskning visar att hot och våld mot socialsekreterare är vanligt förekommande, samt att rädslan för att utsättas för hot i yrkesrollen är en av de vanligaste orsakerna till hög stress bland socialsekreterare. Stressrelaterade reaktioner utgör i sin tur en stor del av de psykiska diagnoserna som ligger till grund för sjukskrivning inom yrkesgruppen. Studier visar också att både praktisk och teoretisk utbildning i att hantera hot är nödvändigt. Det saknas däremot studier om hur dessa hot påverkar socialsekreteraren och hens anhöriga utanför arbetet, exempelvis genom förändrade vardagsrutiner eller påverkan på familjerelationer. Syftet med denna studie är att undersöka omfattningen av hot och trakasserier som riktas mot socialsekreterarens privatliv samt hur socionomutbildningen förbereder studenter på hotfulla situationer. Genom en anonym enkät i en Facebookgrupp för socionomer har kvantitativa data samlats in från 312 socialsekreterare. Datan sammanställdes och presenterades utifrån ålder, kön, utsatthet samt vilken enhet socialsekreteraren arbetade på när händelserna inträffade. Skillnaden i utsatthet av hot analyserades utifrån antal års erfarenhet. Fritextkommentarer analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att 34% av socialsekreterarna utsatts för hot och trakasserier i sitt privatliv. 81% har vidtagit åtgärder för att skydda sig fysiskt och digitalt. 96% av deltagarna upplever att socionomutbildningen inte förberedde dem på hotfulla situationer med klienter och deras anhöriga.Teman som framkom var bland annat normalisering av hot, otillräcklig utbildning och otillåten påverkan. Hot som kliver in i den privata sfären försvårar möjligheten till balans mellan arbete och privatliv och påverkar både socialsekreterare och deras anhöriga. Hot eller rädslan för hot kan innebära att socialsekreterare anpassar sina beslut, vilket kan påverka rättssäkerheten och i förlängningen leda till en bristande tilltro till välfärdssystemet bland medborgare. Relevant utbildning för socionomstudenter och fortsatt utbildning på arbetsplatsen i hur de ska hantera hotfulla klienter kan därför ha en skyddande funktion för både enskilda individer och samhället i stort.