AIs påverkan på arbetsglädje och känsla av kompetens för operatörer inom tillverkningsindustrin : I syfte att undersöka arbetsmiljökonsekvenser av utökad AI-användning

Sammanfattning

I takt med att artificiell intelligens (AI)-teknologi förekommer i allt större grad på arbetsplatser i Sverige blir det viktigare att förstå de faktorer som påverkar anställdas inställning till AI teknologi. Det har genomförts forskning kring användares inställning till en ökad AI-användning. Enligt Lichtenthaler (2020) finns så kallade no-human-interaction (NHI) attityder, vilket definieras som negativa attityder till interaktioner med AI. Medarbetare som visar NHI-attityder föredrar personliga interaktioner med människor som bygger på att betona emotionell intelligens och empati. Till följd av NHI-attityder skapas en begränsad öppenhet till att använda AI-lösningar, även om de har hög användbarhet (Lichtenthaler, 2020). Det här arbetet har genomförts med fokus på AIs påverkan på arbetsglädje och känsla av kompetens för operatörer inom tillverkningsindustrin, där AI används för att automatisera delar av eller hela uppgifter. Syftet är att undersöka arbetsmiljökonsekvenser av utökad AI-användning inom tillverkningsindustrin med psykosociala faktorer som arbetsglädje och känsla av kompetens i fokus. Frågeställningen som arbetet baseras på lyder: Hur påverkas operatörernas arbetsglädje och känsla av kompetens av att automatisering ersätter delar av manuella uppgifter. För att besvara studiens frågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer och en enkät med operatörer, lagledare och produktionstekniker på företaget Nolato Gota, samt en observation. Insamlad data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem identifierade teman: interaktion, erfarenhet, information (från AI), inlärning samt fysiskt arbete. Vid interaktion visades det viktigt för arbetarna att ha en fysisk interaktion och kommunikation med sina medarbetare. Erfarenhet fokuserar på kunskapsutbytet mellan operatörer då operatörerna vänder sig till varandra för stöttning och då särskilt operatörer med längre erfarenhet. Information från AI visade sig också viktigt, genom att operatörerna visade ett stort intresse och behov av att förstå vad som händer när fel och problem uppstår. Det fjärde temat var inlärning och det relaterar till hur operatörer lär sig de olika momenten som ska utföras samt hur de kan lära sig från fel som gjorts. Det sista temat är fysiskt arbete, som benämner operatörernas vilja att behålla manuella moment i sitt arbete trots en eventuell ökning av AI-användning. Genom att skapa förståelse för interaktion och arbete mellan människa och AI har grundläggande faktorer framkommit att tänka på vid ytterligare AI-implementering. Faktorerna belyser vad som är betydelsefullt för operatörerna för att underlätta deras arbete, utan att det påverkar deras arbetsglädje eller känsla av kompetens på ett negativt sätt. Om ytterligare implementering av AI leder till minskad personlig interaktion mellan medarbetare är det stor risk att detta leder till en negativ syn på teknologin och minskad arbetsglädje, men om AI-teknologi införs med bibehållen eller ökad personlig interaktion ses teknologin i större utsträckning som ett stöd.