Akupunktur i Klinik : en kvalitativ studie av fysioterapeuters upplevelser av att använda akupunktur

Sammanfattning

Bakgrund: Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk behandlingsform som går ut på att man sticker ett antal tunna nålar i särskilda punkter på kroppen. Den får i Sverige användas av legitimerad personal under förutsättning att den används i områden med god evidens. Syfte: Syftet med studien är att utforska och beskriva de erfarenheter fysioterapeuter i primärvård har av akupunktur. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fyra fysioterapeuter inom primärvården intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Användningsfrekvensen påverkas av patientunderlaget och rehabiliteringstrender, Akupunktur är ett användbart verktyg när inga andra behandlingsalternativ är tillämpbara, och Utökandet av kunskap begränsas av tid och kommunikation. Totalt blev det nio underkategorier fördelade på tre i vardera huvudkategori. Konklusion: Det förekommer variationer i användningen av akupunktur, delvis beroende på mänskliga faktorer så som patientunderlag och personliga erfarenheter, delvis beroende på vilket fokus den aktuella forskningen har. Akupunktur är ett värdefullt verktyg som uppskattas av de fysioterapeuter som använder det när andra behandlingsmetoder inte är tillgängliga eller i kombination med exempelvis träning och hemövningar för att optimera rehabiliteringseffekten av dessa. Ofullständig evidens, bristfällig kommunikation och tidsbrist försvårar och begränsar användningen.