Akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer : En systematisk integrativ litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Katastrof innefattar allt från klimatrelaterade incidenter, väpnande konflikter och pandemier. Akutmottagningen är den enhet som utgör den första länken i vårdkedjan på sjukhus och de ställs inför utmaningar med ett ökat vårflöde och be-gränsade resurser vid katastrofsituationer. Det ställs högre krav på hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap och vårdsystemets förmåga att hantera ökat vårdbehov med begränsade resurser. Akutsjuksköterskan ansvarar för initiala bedömningar och prioriteringar. Mer studier inom akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer är således relevans ur både nationellt och internationellt perspektiv. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt genomfördes, där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: I resultatdelen framkom det två teman; faktorer som stödjer akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer, samt; faktorer som begränsar akutsjuksköterskors beredskap att hantera katastrofsituationer. Från de två teman framkom fem subteman. Resultatet visar att akut-sjuksköterskors katastrofmedicinska beredskap inför en katastrof är måttlig. Det fram-kom flera centrala faktorer som påverkar akutsjuksköterskans beredskap vilket var utbildning- och träning, yrkeslivserfarenhet, psykologisk beredskap och stresshantering, kommunikation och teamarbete, resurser och organisatoriskt stöd. Slutsats: Akutsjuksköterskor skattar sin egen beredskapsnivå som måttlig vid katastrofsituationer. Utbildning och yrkeslivserfarenheten var två centrala faktorer som stärkte akut-sjuksköterskans beredskapsnivå inför katastrofer och bidrog till en mer patientsäker och hållbar akutsjukvård.