Amerikansk hönshirs : ett förbisett ogräs på åkermark?

Sammanfattning

Släktet hönshirs (Echinochloa spp.) består av 40–50 arter varav alla är C4-växter. Detta innebär att de är torktåliga och trivs bra under varma, fuktiga förhållanden. Amerikansk hönshirs, (Echinochloa muricata (P. Beauv.) Fernald) är en art inom släktet och som ofta förväxlas med europeisk hönshirs (Echinochloa crus-galli. (L.) P. Beauv.) Detta beror på att artens morfologi är väldigt varierad och en tydlig bestämningsnyckel för att särskilja dessa arter saknas. De pågående klimatförändringarna förutspås ge Sverige ett torrare och varmare klimat samtidigt som en mer omfattande majsodling kan leda till ökade problem med C4-ogräs i allmänhet och således även amerikansk hönshirs. Syftet med detta kandidatarbete var att: (1) beskriva amerikansk hönshirs och dess biologi, utbredning och risk som ett potentiellt besvärligt ogräs i svenskt lantbruk, (2) presentera en bestämningsnyckel för att kunna särskilja amerikansk hönshirs från europeisk hönshirs, (3) presentera relevanta bekämpningsstrategier för hönshirssläktet i stort samt (4) uppmärksamma yrkesverksamma om problematiken med och uppmuntra till att öka beredskapen för främmande ogräsarter. Arbetet baserades på publicerade forskningsstudier inom området vilka togs fram i sökningar i olika databaser. Resultatet visade att amerikansk hönshirs trivs på både tyngre och lättare jordar, blötare områden men även bearbetade jordar och anträffas ofta i fält där majs eller andra radodlade grödor odlas. Amerikansk hönshirs hittas oftare på platser med tidvis stående vatten, till skillnad från andra hönshirsarter. Enligt litteraturen är det svårt att särskilja amerikansk hönshirs från andra hirsarter. Den är i synnerhet svår att särskilja från europeisk hönshirs både vid tidiga och senare utvecklingsstadier eftersom arterna delar många likheter. Det säkraste sättet att skilja arterna åt är att jämföra deras kromosomantal. Skillnader ses även på flaggbladets bladinfästning på strået samt på den fertila blommans ytter- och inneragn. En bestämningsnyckel har tagits fram för att kunna särskilja amerikansk hönshirs från europeisk hönshirs i fält. Kombinationen av den amerikanska hönshirsens biologi, dess förmåga till anpassning i ett förändrat klimat och nya odlingssystem gör att arten kan komma att bli ett problemogräs i svenskt lantbruk. De bekämpningsrekommendationer som finns riktar sig till släktet i stort. Det finns inte någon enskild åtgärd för att kontrollera amerikansk hönshirs utan det en kombination av kontrollåtgärder krävs tillsammans med insatser för att minska spridning och etablering i nya fält. Vid förekomst av hönshirs i fält rekommenderas en så god etablering av grödan som möjligt för att konkurrera mot hönshirs. Växtföljden är viktig och inslag av vall och/eller höstgrödor är bra för att kontrollera hönshirs. Herbicider används ofta som en del i ogräsbekämpningen. Herbicidresistens förekommer hos släktet hönshirs och arterna tenderar att relativt enkelt kunna utveckla herbicidresistens. Herbicidresistens hos amerikansk hönshirs har uppmärksammats i en amerikansk studie. Artens sena groning gör att den kan undgå ordinarie kemisk bekämpning och även försvåra mekanisk ogräsbekämpning. Det är viktigt att uppmärksamma lantbrukare, rådgivare och andra yrkesverksamma på amerikansk hönshirs och andra nya ogräsarter. Vidare behöver vi öka vår beredskap för att kunna bekämpa dem. Genom förbättrad artbestämning kan lantbrukare, yrkesverksamma och andra inom lantbruket möjliggöra förbättrad hantering av amerikansk hönshirs. Genom fortsatta studier kring artens biologi, frönas överlevnadslängd i jorden, funktion som ogräs på åkermark, naturliga fiender och herbicidmetabolism kan mer precisa och förbättrade rekommendationer för ogräskontroll utformas.