Anknytning och dess betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan : För de äldre åldrarna, 3–6 år. En kvalitativ intervjustudie med fem förskollärare om anknytning i förskolan

Sammanfattning

Denna studies syfte är att bidra med fördjupad förståelse om hur pedagoger på olika sätt förstår och tolkar anknytningen och dess betydelse för de äldre barnen på förskolan, detta då anknytning och trygghet hänger ihop med barnets vidare utveckling och lärande. För att uppnå syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare för att undersöka deras uppfattning kring betydelsen av barns anknytning i samband med utveckling och lärande. Tack vare intervjuerna med förskollärarnas beskrivning om hur de arbetar för att skapa trygga relationer till barnen har vi kunnat göra en analys av intervjuerna och fått en ökad förståelse kring hur förskollärarna uppfattar betydelsen av barns anknytning till pedagogerna i förskolan. Analysen av resultatet har genomförts med stöd i John Bowlbys anknytningsteori och några av teorins centrala begrepp, trygg bas – säker hamn, inre arbetsmodeller, anknytningsperson, och anknytningsmönster. Studien visar att anknytning har en påverkan på barns utveckling och lärande, och att det utgör grunden för att barn ska vara trygga och våga utforska och upptäcka omvärlden. Förskollärarna som intervjuats understryker att deras förhållningssätt och bemötande av både barn och vårdnadshavare påverkar relationerna, och menar att det krävs att man som pedagog är lyhörd och närvarande för att se barnet och dess behov. Åsikterna kring ålderns betydelse har varit något delad, och det framkommer både att det är de yngre barnen som är i större behov av anknytning, samt att det inte är skillnad och att även de äldre barnen är i behov av trygghet för sin personlighetsutveckling.