Är det enda nyckeltalet vi bryr oss om patienten?

Sammanfattning

Denna kandidatuppsats undersöker hur KPI:er (Key Performance Indicators) uppfattas och används inom svensk farmaceutisk verksamhet. I takt med att prestationsmätning fått en allt större betydelse inom samhällskritiska verksamheter har KPI:er blivit centrala verktyg för styrning, uppföljning och kvalitetssäkring. Tidigare forskning har främst fokuserat på KPI:ers funktion som styrinstrument och deras betydelse för kontroll och verksamhetsutveckling. Samtidigt är kunskapen fortfarande begränsad kring hur KPI:er uppfattas och används av olika yrkesroller inom svensk farmaceutisk verksamhet. Syftet med studien är därför att undersöka hur KPI:er uppfattas och används inom svensk farmaceutisk verksamhet, med särskilt fokus på hur synen på KPI:er skiljer sig mellan olika organisatoriska nivåer och yrkesroller samt vilka önskade och oönskade effekter prestationsmått kan medföra i det dagliga arbetet. Studien bygger på en kvalitativ metod där fjorton semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter från olika organisatoriska nivåer inom en svensk farmaceutisk verksamhet. Urvalet inkluderade nationell chef, regionchef, enhetschefer samt operativt arbetande medarbetare såsom farmaceuter och assistenter. Analysen utgår från tidigare forskning om prestationsstyrning, insamlade empirin, organisatoriska nivåer och KPI:er. Resultatet visar att KPI:er uppfattas olika beroende på organisatorisk nivå, yrkesroll och praktiska arbetsuppgifter. Ledningsnivåer beskriver KPI:er som viktiga verktyg för uppföljning, planering och kontroll, medan operativa medarbetare i större utsträckning kopplar prestationsmåtten till administrativ belastning, ökad kontroll och ett växande fokus på produktion och statistik. Studien visar samtidigt att samtliga yrkesroller betonar kvalitet och patientsäkerhet som centrala delar av verksamheten, även om prestation definieras och prioriteras på olika sätt. Analysen visar även att KPI-system och standardiserade rutiner inte ensamma räcker för att verksamheten ska fungera i praktiken. Arbetet är i hög grad beroende av erfarenhetsbaserad och personbunden kunskap, där medarbetare och chefer kontinuerligt behöver tolka, anpassa och omsätta organisatoriska mål till praktiska arbetsflöden. Studien synliggör därmed ett återkommande glapp mellan den formella prestationsstyrningen och verksamhetens operativa verklighet. Sammantaget visar studien att KPI:er kan bidra till struktur, uppföljning och kvalitetssäkring, men samtidigt riskerar att skapa ett ökat fokus på mätbara prestationer framför professionella bedömningar, patientsäkerhet och verksamhetens praktiska komplexitet. Nyckelord: KPI:er, prestationsstyrning, prestationsmätning, farmaceutisk verksamhet, patientsäkerhet, organisatoriska nivåer, kvalitativ studie.