Art- och biotopskydd : skogsägares attityder till styrning

Sammanfattning

Studien har pekat på den globala biodiversitetsförlusten som ett allvarligt problem som effektivt måste bemötas och hanteras för att förhindra en fortsatt förstörelse av ekosystemen och de tjänster som de producerar. Skogar innehåller en stor biodiversitet och spelar en betydande roll i att motverka denna biodiversitetsförlust. I Sverige spelar de privata skogsägarna en stor roll i skogsbruket samt för naturvården. Desto fler internationella beslut som tas kring biodiversitet av till exempel EU får konsekvenser i form av regleringar och direktiv som art- och biotopskydd. Dessa påverkar sedan skogsbruket genom fler regler som måste följas. De privata skogsägarna i Sverige utövar naturvård i sina egna skogar utefter dessa ramar och i praktiken motverkas därmed biodiversitetsförlusten. Studien är en fallstudie med syfte att undersöka hur styrning från EU inom art- och biodiversitetsfrågor uppfattas på individnivå, samt vilka attityder svenska skogsägare har kopplade till naturvård. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare för att tydliggöra och besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att deltagande skogsägare har en negativ inställning till ökad styrning från EU inom art- och biodiversitetsfrågor. Det främsta som bidrar till denna inställning är att mer reglering och centralisering av dessa frågor antas komma att förhindra och försvåra brukandet av den egna skogen enligt respondenterna. När upplevelsen av att bruka och äga skog kan komma att försämras blir alternativet att sälja fastigheten mer aktuellt på grund av försvårat brukande enligt respondenterna. Studien visar även att incitament har en inverkan på hur skogsägaren väljer att bruka sin skog, där det främst är ekonomiska incitament som deltagarna anser kunna ha en påverkan. Studien visar att för att få hög efterlevnad på en ny potentiell styrning måste den vara väl utformad med skogsägaren och dess brukande i åtanke. Inskränkningar i äganderätten bör minimeras, dessutom visas det att frivillighet i styrningen, till exempel genom incitament kan vara högst lämplig enligt respondenterna.