Kommunal balansakt mot hållbar utveckling : En fallstudie om budgetprocessens strategiska avvägningar inom Västerås stads hållbarhetsstyrning

Sammanfattning

Titel: Kommunal balansakt mot hållbar utveckling - En fallstudie om budgetprocessens strategiska avvägningar inom Västerås stads hållbarhetsstyrning Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) inom ämnet företagsekonomi. Författare: Amanda Sedvall och Johanna Ivarez Handledare: Larisa Nilsson Datum: 2026 - Januari Syfte: Syftet med studien är att skapa en praktisk förståelse för hur en svensk kommun, i relation till Agenda 2030, hanterar målkonflikter och synergier mellan olika hållbarhetsmål i budgetprocessen under påverkan av olika intressenter. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metodansats och omfattar fem semistrukturerade intervjuer samt en dokumentanalys av relevanta styrdokument och protokoll. Analysen av insamlad data genomförs med hjälp av innehållsanalys (content analysis) och presenteras i form av tydligt avgränsade kategorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar hur trade-offs uppstår i budgetprocessen när olika hållbarhetsmål konkurrerar om begränsade resurser och organisatoriskt handlingsutrymme. Samtidigt används synergier som legitimerande argument, både internt och externt, vid fördelning av resurser och prioritering av mål. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med insikter om att budgeten grundas på en institutionell struktur vilket formar möjligheterna för hur hållbarhetsstyrningen kan utföras i praktiken. Studien visar hur intressentpåverkan är strukturellt inbäddat i styrningen, och synliggör hur dess inneboende maktdynamik formar styrning och prioriteringar kring hållbarhet. Vidare åskådliggörs målkonflikter som ett resultat av en institutionell logik, vilka styr budgetprioriteringar och politisk vision. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan inkludera ett tydligare politiskt perspektiv för att undersöka hur ideologiska ställningstaganden och politiska överväganden påverkar prioriteringar och budget. Studier som följer hållbarhetsstyrningen över en längre tidsperiod kan även synliggöra ytterligare interna och externa påverkansfaktorer. Vidare kan jämförande studier mellan flera kommuner bidra till att identifiera mönster och skillnader i hållbarhetsstyrningen samt öka möjligheten till nationell generaliserbarhet.