Artificiell Intelligens i arbetslivet - Kan användningen av AI i rekryteringsprocesser minska risken för diskriminering?

Sammanfattning

Användningen av Artificiell Intelligens har ökat de senaste åren och många arbetsgivare väljer att integrera AI i rekryteringsprocessen i syfte att vara kostnads- och tidseffektiva. Men användningen av AI medför betydande nackdelar såsom oavsiktlig diskriminering. Uppsatsen syftar till att undersöka den rättsliga reglering inom diskrimineringsrätten när AI används i rekryteringsprocesser. Vidare kommer AI-förordningen att undersökas i syfte att studera om förordningen tillsammans med diskrimineringslagen kan anses vara tillräckligt heltäckande för att reglera användningen av AI i rekryteringsprocesser. För att besvara uppsatsens frågeställning kommer gällande rätt att studeras, vilket innefattar diskrimineringslagen, AI-förordningen samt annan EU-rättslig reglering. Även propositioner, rättsfall och doktriner har använts för att ge en heltäckande bild. För att få en bredare förståelse av AI:s funktion kommer vetenskapliga tidskrifter att användas. Utredningens resultat visar att arbetssökande oavsiktligt kan diskrimineras då AI inte är lika objektivt som tidigare trott. AI kan bidra till att arbetssökande placeras i proxygrupper baserat på andra faktorer som hänför sig till personen. Ett sådant missgynnande skyddas inte enligt diskrimineringslagen trots att det skulle kunna likställas med en diskriminerande handling. AI-förordningen syftar till att säkerställa att annan EU-rättslig reglering på området kan efterlevas. Striktare krav kommer att ställas på arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminerande handlingar på arbetsplatsen. Tidigare kunde arbetsgivaren frias från påstådd diskriminering om den arbetstagare som utfört handlingen inte hade befogenheter. Men med AI kommer arbetsgivaren inte längre frikännas från ansvar, vilket pekar på att arbetsgivarens ansvar nu kommer att sträcka sig längre.