Artificiell intelligens i svenska kommuners redovisningsprocess

Sammanfattning

Bakgrund: Redovisningen varierar mellan näringsdrivna organisationer och kommuner, vilket främst beror på att kommuner finns för att uppnå olika syftet. Kommuner i Sverige är en administrativ enhet som ansvarar för offentlig service, de styrs av lokalt valda politiker och finansieras genom kommunalskatt och statsbidrag. Kommunernas redovisningsprocess omfattar transaktioner, bokföring, bokslut och rapportering. Redovisningen använder sig av teknologier som ML och RPA för att effektivisera redovisningsprocessen. Med hjälp av dessa teknologier kan transaktioner och konteringar ske automatiskt, vilket bidrar med ökad effektivitet och kvalitet. Syfte: Avsikten med studien är att redogöra för vilka AI-baserade teknologier som används i svenska kommuners redovisningsprocessen och även vilka steg av redovisningsprocessen som AI-teknologier adopterats. Utöver detta redogörs även för vilka överväganden som görs av svenska kommuner när det gäller adoption av AI-teknologier i redovisningsprocessen? Teoretiska referensramen: Den teoretiska referensramen kommer att användas för att analysera empirin och besvara frågeställningarna. Kapitlet förklarar därför teorier och begrepp som är väsentligt för att kunna förstå studien resultat. Det är viktigt för att skapa en förståelse och kontext för ämnet samt visa kopplingen mellan teori och praktik, vilket kommer att framgå i analysavsnittet. Exempel på begrepp och teorier som referensramen tar upp är AI och AI i redovisningssystem, redovisning och redovisningsprocess samt Rogers adaptionsteori (2003). Metod: Studien använder en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in data från fem olika kommuner. Detta utgör insamlade svar från redovisningschefer, IT-ekonomer och ekonomichefer, därmed har respondenterna en förståelse för kommunens redovisningsprocess. Denna metod används för att tillåta en förståelse av olika utmaningar och åsikter som finns kring AI i den kommunala redovisningen. Valet av kommunerna grundade sig på att de skulle ha olika storlekar och därmed omfattade studien en bredare grupp. Slutsats: Studien åskådliggör att kommuner inte aktivt valt att adoptera AI inom redovisningsprocessen. Däremot finns det inslag av AI i deras redovisningsprocess, detta då kommunerna använder sig av ML- och RPA processer som till viss del består av AI i de automatiserade delarna. De olika stegen som berörs av AI- teknologin är främst transaktions- och bokförings steget. Det främsta övervägandet vid en adoption har baserats på att fördelarna med AI är att det bidrar med en förbättring av effektiviteten och kvaliteten i kommunernas redovisningsprocess. Medan nackdelarna främst berör kostnadsaspekter och deras medborgerliga ansvar som kopplas till att de nya teknologierna är obeprövade.