Att leda för öppenhet : Enhetschefers strategier för att motverka tystnadskultur inom organisationen

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver och förstår sitt arbete med att främja öppenhet och motverka tystnadskultur i organisationen, samt hur detta kan förstås i relation till makt och normativ styrning. Studien bygger på intervjuer med sex enhetschefer inom samma kommunala organisation, och resultatet har analyserats utifrån Foucaults (2003) teorier om makt, disciplin och normalisering samt Bringselius (2020) teori om tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar att arbetet med öppenhet är komplext och påverkas av ett samspel mellan organisatoriska strukturer, sociala normer, språkliga begrepp och ledarskapets relationella dimensioner. Tystnad framträder inte som enbart ett individuellt val, utan som något som formas av internaliserade normer, tidigare erfarenheter och organisatoriska förväntningar. Samtidigt kan öppenhet gradvis främjas genom strategier som kontinuerlig återkoppling, mindre diskussionsforum, transparens och relationsbyggande, där tillitsbaserat ledarskap skapar psykologisk trygghet och handlingsutrymme. Studien visar också att begrepp som öppenhet, kritik och tystnad inte bara beskriver verkligheten utan fungerar som styrande verktyg, som formar den anställdes förväntade beteenden. Ledarskapet blir därmed både möjliggörande och normerande, och tystnad och öppenhet framträder som dynamiska processer som kontinuerligt formas i interaktionen mellan ledarskap, strukturer, normer och språk. Denna studie bidrar till förståelsen av hur tillitsbaserat ledarskap kan främja öppenhet och delaktighet samtidigt som makt och normer påverkar hur dessa processer tar form. Resultaten pekar på behovet av vidare forskning som inkluderar anställdas perspektiv och utforskar hur tystnad och öppenhet utvecklas över tid i olika organisatoriska miljöer.