Att omförhandla nationen : En diskursanalys av samhällskunskapsläroböcker för gymnasiet före och efter Sveriges Nato-inträde

Sammanfattning

Den svenska regeringen beskriver det nuvarande säkerhetspolitiska läget i Europa som det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. En konsekvens av detta är att Sveriges militära och civila försvar ska stärkas, där det civila försvaret omfattar hela samhället, inklusive enskilda medborgare och institutioner som exempelvis skolan. I gymnasiereformen som trädde i kraft den 1 juli 2025 inkluderades utrikespolitik, säkerhetspolitik och totalförsvar i det centrala innehållet för samhällskunskapens första 100-poängskurs. I denna studie analyseras därför läroböcker från två olika läroplanskontexter, före och efter reformen. Syftet är att redogöra för och kritiskt diskutera centrala diskurser samt att analysera och problematisera hur olika subjektspositioner avseende medborgarskap kommer till uttryck i läroböckerna. Detta sker genom en kvalitativ diskursanalys med utgångspunkt socialkonstruktionism och läroplansteorins kunskaps- och läroplanssyner. Slutsatsen är att läroböckerna har utvecklats över tid och att de största diskursiva förskjutningarna återfinns mellan läroböcker kopplade till Gy11 respektive Gy25. Gy står för gymnasiereformen följt av det år den reviderade versionen antogs. I de nyare läroböckerna konstrueras en förändrad svensk självbild, med nya medborgarideal som följd.