Att välja skog : Psykologiska och sociala faktorer bakom skogsägarnas preferenser

Sammanfattning

I takt med att hållbarhetskraven på skogsbruket ökar, krävs en fördjupad förståelse för vad som påverkar skogsägares val av skötselmetod. Denna studie undersöker hur psykologiska och sociala faktorer, såsom värderingar, personlighet, riskuppfattning och social påverkan, samverkar i privata skogsägares preferenser för trakthyggesbruk respektive hyggesfritt skogsbruk. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning med 70 svenska skogsägare. Resultaten visar att preferensen för skötselmetod verkar formas inom ett binärt ramverk, där trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk betraktas som motsatspar. Trots att många respondenter skattade sig högt på biosfäriska värderingar, föredrog majoriteten trakthyggesbruk och prioriterade ekonomiska mål, vilket tyder på ett värdebeteendegap. Personlighetsdraget neuroticism var det enda som samvarierade signifikant med metodpreferens och målprioritering, men snarare genom ökad oro för ekonomisk risk än genom ökad miljömedvetenhet. Riskuppfattning framstod som en stark faktor. Skogsägare som föredrog trakthyggesbruk upplevde betydligt högre ekonomiskt och informationsrelaterade risker med hyggesfritt skogsbruk än de som föredrog detsamma. Samtidigt spelade social påverkan och rådgivning en mer indirekt roll, främst genom att forma vad som upplevs som normalt och legitimt snarare än genom direkta rekommendationer. Studien drar slutsatsen att skogsägare val i hög grad styrs av psykologiska mekanismer för att hantera den komplexa målkonflikten mellan ekonomi och miljö. Det binära ramverket och det observerade värdebeteendegapet kan förstås som mentala genvägar (System 1-tänkande) för att reducera osäkerhet och kognitiv dissonans. Resultaten belyser därmed vikten av att utveckla styrmedel som tar hänsyn till dessa psykologiska och sociala barriärer, och föreslår framtida forskning om hur olika former av kommunikation och inramning kan påverka skogsägares beslutsfattande.