Att vårda i kaos – sjuksköterskors uppfattningar om nödvändiga kompetenser på akutmottagningar vid masskadehändelser

Sammanfattning

Bakgrund: Masskadehändelser innebär en obalans mellan vårdbehov och tillgängliga resurser, vilket ställer höga krav på hälso- och sjukvårdens beredskap och sjuksköterskors kompetens. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta upplever bristande förberedelse inför sådana situationer, trots genomförda utbildningsinsatser. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om vilka kompetenser som är nödvändiga för att kunna ge säker och jämlik vård till patienter på akutmottagningar vid masskadehändelse. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Kompetens vid masskadehändelser är en dynamisk och kontextberoende process där flera faktorer samverkar. Ett övergripande tema identifierades: kompetens som en dynamisk balans mellan förberedelse, erfarenhet och samarbete i en oförutsägbar vårdkontext. Sex kategorier framkom: utbildning och träning, professionell kompetens, teamarbete och samarbete, personliga kompetenser, organisatoriska förutsättningar samt jämlik vård och etiska prioriteringar. Praktisk träning och scenariobaserade övningar framhölls som centrala för att stärka beredskapen, medan brister i utbildning och resurser identifierades som hinder. Förmåga till kliniskt beslutsfattande, effektiv kommunikation och flexibilitet under stress beskrevs som avgörande. Samtidigt framkom att organisatoriska faktorer och resursbegränsningar påverkar möjligheten att upprätthålla patientsäkerhet och jämlik vård. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskors kompetens vid masskadehändelser inte kan förstås som enskilda färdigheter, utan som ett samspel mellan individuella, teamrelaterade och organisatoriska faktorer. För att stärka beredskapen krävs kontinuerlig och praktiskt inriktad utbildning samt organisatoriska förutsättningar som möjliggör säker och jämlik vård även i krissituationer.