Autenticitetens kris: deepfakes och medietillit

Sammanfattning

Denna studie syftar till att undersöka hur människors förmåga att kritiskt granska digitalt innehåll har förändrats sedan uppkomsten av generativ AI. Målet med studien är att kunna besvara frågeställningen: "Hur påverkar förekomsten av deepfakes medieanvädares källkritiska beteende och förtroende för digitala medier?" Utvecklingen av generativ artificiell intelligens har gjort det möjligt att skapa så kallade deepfakes, vilket betyder att bilder, videor och ljudklipp som uppfattas som äkta i själva verket är falska. Detta har skapat nya utmaningar för människors förmåga att kritiskt granska källor. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod där data samlades in genom en enkätundersökning med totalt 52 respondenter. Enkäten innehöll frågor om medvetenhet kring deepfakes, källkritiska strategier, delningsbeteende, mediaförtroende, FOMO (fear of missing out) samt upplevelser av digital osäkerhet och stress. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever att deepfakes har påverkat deras förtroende för digitala medier, särskilt de sociala medierna som Instagram, TikTok och Facebook. Samtidigt visade resultaten att många använder olika former av källkritiska strategier, exempelvis att kontrollera källor och granska visuella detaljer i bilder och videor för att avgöra dess legitimitet. Slutsatsen är att deepfakes bidrar till ett mer komplext digitalt medielandskap där människor behöver utveckla nya former av källkritik. Studien visar att källkritik idag inte enbart handlar om att granska informationens innehåll utan även om att förstå tekniken bakom digitalt material och hantera den osäkerhet som uppstår i dagens digitala medier.