Baksidan av djurskyddsarbetet : finns det ett samband mellan veterinärernas djurskyddsanmälningar och hot, trakasserier och våld mot veterinärer i Sverige?

Sammanfattning

En viktig del av veterinärers roll i samhället är upprätthållandet av svenskt djurskydd. Ett av veterinärens verktyg är djurskyddsanmälningar, och veterinärer har en lagstadgad plikt att anmäla misstanke om brott mot djurskyddslagstiftningen till länsstyrelsen. Tyvärr har det under senare år larmats om ett allt hårdare arbetsklimat för djurhälsopersonal från flera instanser. Detta kan gälla allt från missnöje med behandlingskostnader till missnöje med behandlingsresultatet. Det ses en negativ trend där incidenter med hot och hat ökar, både på arbetsplatsen och i sociala medier. Veterinärer är speciellt utsatta under fysiska besök och upplever en ökande otrygghet på arbetsplatsen. Det praktiska djurskyddsarbetet som utförs av veterinärer riskerar att påverkas negativt av det rådande arbetsklimatet. Studien syftade till att undersöka om det finns en koppling mellan djurskyddsarbetet som utförs av kliniskt verksamma veterinärer i samband med djurskyddsanmälningar och de upplevelser av hot, trakasserier och våld som veterinärer utsätts för. Om möjligt ämnade studien även att belysa problem kring djurskyddsarbetet som möjligen kan ligga till grund för framtida diskussioner om utvecklandet av en mer trygg och säker process kring djurskyddsanmälningar för veterinärkåren. För att studera detta delades studien upp i två delar. En webbenkät riktades mot kliniskt verksamma veterinärer i Sverige. Enkätens syfte var att undersöka veterinärers syn på djurskyddsarbete och huruvida det finns en koppling mellan deras djurskyddsarbete i samband med djurskyddsanmälningar och upplevda hot, trakasserier och/eller våld. Det inkom 240 svar, varav 210 fullständiga. Den andra delen av studien baserades på en kvantitativ undersökning av djurskyddsanmälningar inlämnade av kliniskt verksamma veterinärer till länsstyrelserna i fem län mellan 2019-01-01 och 2021-08-31. Syftet var att identifiera de vanligaste anledningarna till att anmälningar görs av veterinärer och om/i vilken utsträckning dessa innehåller hänvisningar till hot, trakasserier eller våld mot veterinärer eller annan djurhälsopersonal. Totalt studerades 278 djurskyddsanmälningar. Resultatet visar att en tredjedel (33 %) av de medverkande veterinärerna någon gång utsatts för hot eller trakasserier under en process med djurskyddsanmälan. Det vanligaste var uthängningar i sociala medier och hot om motanmälan till ansvarsnämnden eller hot mot anställning och karriär. Ingen veterinär rapporterade sig ha utsatts för fysiskt våld mot den egna personen, men fem rapporterade sig ha bevittnat våld mot en kollega i sammanhanget. Totalt ansåg 84 % av respondenterna att djurskyddsarbetet kring djurskyddsanmälningar var förenat med risker för hot och trakasserier, och hälften (53 %) ansåg att det försämrats på grund av detta, bland annat genom minskad anmälningsbenägenhet. Drygt en femtedel (22 %) av de medverkande veterinärerna hade vid minst ett tillfälle avstått att anmäla djurskyddsfall på grund av riskerna med hot, trakasserier och våld. Av de studerade djurskyddsanmälningarna innefattade 6 % hänvisningar till hot och samtliga av dessa involverade fall med vanvård, djurmisshandel eller djurägare som nekat vård. En tydlig koppling mellan djurskyddsanmälningar och hot och trakasserier kunde ses i studieresultatet. Våld ansågs inte lika starkt kopplat enligt de medverkande veterinärerna i enkäten och inga av de studerade djurskyddsanmälningarna nämnde incidenter med fysiskt våld. Studiens enkätsvar visar på flera förbättringsområden för att öka tryggheten vid djurskyddsanmälningar för veterinärer. Framför allt ses behov av ökat förtroende för länsstyrelsernas hantering av anmälningar, ökat stöd och en översyn av möjligheterna för veterinärer att anmäla anonymt, fler utbildningsmöjligheter och förbättrad hantering av hot på arbetsplatsen och i sociala medier. Resultatet indikerar att den rådande arbetssituationen påverkar anmälningsbenägenhet negativt, och riskerna med hot och trakasserier kan sannolikt vara en bidragande orsak till det relativt begränsade antalet djurskyddsanmälningar som inkommer från veterinärer varje år.