”Barnahjärtan är mjuka och går att forma, men det som en gång har böjts och stelnat är svårt att återställa” : En kvantitativ studie om sambandet mellan lässjälvbild och läsförståelse i årskurs 3

Sammanfattning

En positiv lässjälvbild är förknippad med goda läsprestationer, och sambandet mellan variablerna tenderar att stärkas över tid. Under lågstadiet är elevers läserfarenheter betydelsefulla för utvecklingen av en alltmer stabil och verklighetsförankrad lässjälvbild. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om sambandet mellan elevers lässjälvbild och läsförståelse i årskurs 3, samt hur dimensionerna upplevd läskompetens, upplevd svårighet inom läsning och attityd till läsning relaterar till läsförståelse. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med utgångspunkt i den hierarkiska modellen av självbild och teorin om lässjälvbildens tre dimensioner. Datainsamlingen bestod av självskattningsenkäten Reading Self-Concept Scale-12 (RSCS-12) och resultat från det standardiserade läsförståelsetestet LegiLexi. Urvalet bestod av 65 elever i årskurs 3 från skolor i Småland, Sverige. Data analyserades genom deskriptiv statistik, Pearsons produktmomentkorrelation samt enkel och multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar ett måttligt positivt och statistiskt signifikant samband mellan lässjälvbild och läsförståelse (r = .404, p < .001). Dimensionerna upplevd kompetens och upplevd svårighet uppvisade de starkaste sambanden med läsförståelse, medan attityd till läsning visade ett svagare samband. Den multipla linjära regressionsanalysen indikerar samtidigt att de tre dimensionerna av lässjälvbild delar en stor del av den förklarade variansen. Resultatet kan förstås i relation till tidigare longitudinell forskning som visat att lässjälvbildens dimensioner tenderar att differentieras och få tydligare koppling till läsprestation under senare skolår. Sammantaget indikerar resultaten att elevers uppfattningar om den egna läsförmågan har betydelse för deras läsutveckling redan under de tidiga skolåren. Studien understryker därmed vikten av att undervisningen i lågstadiet både skapar förutsättningar för läsutveckling och en hållbar tilltro till den egna läsförmågan.