Beredskapsodling på hushållsnivå i Sverige : en litteraturstudie om lämpliga grödor och odlingsformer

Sammanfattning

Beredskapsodling på hushållsnivå är i dagsläget ett uppmärksammat och omdiskuterat ämne som lyfts fram som en viktig funktion av såväl myndigheter som större organisationer och föreningar med inriktning på odling och livsmedelsförsörjning. Syftet med beredskapsodling på hushållsnivå är att stärka hushållens egen kapacitet att producera livsmedel och därigenom öka möjligheten att sätta mat på bordet även vid samhällsstörningar eller krissituationer. Utöver den rent praktiska funktionen kan beredskapsodling, särskilt i form av gemenskapsodlingar, även bidra till ökad social sammanhållning, trygghet och känslan av att inte stå ensam i en krissituation. I detta arbete studeras ett urval av grödor som anses särskilt lämpliga för beredskapsodling. Deras odlingsegenskaper analyseras och sätts i relation till särskilda odlingskrav samt hur näringsrika, lagringsdugliga och lätthanterliga de är som livsmedel. Fokus ligger på hur dessa grödor kan bidra till att dryga ut hushållets matförråd under en längre period av störd livsmedelsförsörjning. Arbetet belyser även olika odlingsformer som kan tillämpas vid beredskapsodling, exempelvis frilandsodling, odling i kruka samt på vilken plats odlingen sker. För- och nackdelar med respektive odlingsform diskuteras, liksom hur odlingsplatsens förutsättningar, såsom klimat och tillgång till vatten och näring, påverkar möjligheterna att uppnå en tillfredsställande produktion av egna livsmedel till hushållet. Analysen av grödor och odlingsformer visar att det inte går att fastställa ett generellt ”rätt” sätt att bedriva beredskapsodling, vare sig vad gäller val av grödor eller odlingssystem. Utformningen av en beredskapsinriktad odling påverkas av flera faktorer, såsom tillgång till odlingsyta, jordmån, gödsel och andra insatsmedel, vatten- och näringstillgång lokala klimatförhållanden samt odlarens kunskaper och förmåga att hantera grödorna efter skörd. Resultatet indikerar dock att den odling som uppvisar störst resiliens vid samhällsstörningar eller kriser är en odling som är väl etablerad innan krisen inträffar.