Vuxenstudenters reflektioner kring hur måltidsminnen relaterar till mat, måltider och studieval- en kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning

Bakgrund: Flera faktorer kan inverka på hur relationen till mat skapas i barndomen och hur det senare påverkar den vuxnas måltidssituation. En trygg och socialt meningsfull skolmåltid kan bidra till goda effekter på barns ätande, där den svenska skolmåltiden har en unik potential att lägga grund för att skapa en god relation till mat senare i livet. Sociala aspekter har visats kunna vara viktigare än själva måltiden, där miljöfaktorer är en förutsättning för att elever ska kunna äta i matsalen. Positiva emotionella matminnen som en trygg bas kan hjälpa vuxna skapa gemenskap och stabilitet i vuxenlivet. Tidigare forskning har tittat på hur matminnen används som ett psykologiskt verktyg för vuxna livssituationer. Lite forskning finns kring hur måltidsminnen kan bidra till vuxna måltider och studieval. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur måltidsminnen från för- och grundskoletiden relaterar till mat, måltider och studieval i vuxen ålder hos studenter inom kost- och måltidsrelaterade utbildningar i Sverige. Metod: För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer både fysiskt och digitalt med studenter från kost- och måltidsrelaterade utbildningar vid universitet i Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att måltidsminnen från för- och grundskoletiden påverkade måltidssituationer. Minnen av skolmat, måltidsmiljön, skolpersonal och skolmåltidsbeteenden som fördes med hem framträdde tydligast. Respondenterna upplevde att framför allt sociala och psykologiska faktorer från minnena bidrog till vuxna värderingar och måltidssammanhang. Motiveringar till studieval beskrevs som komplext, där måltidsminnen kunde vara en av många faktorer som bidrog. Slutsats: Måltidsminnen kunde delvis påverka den vuxna relationen till mat och måltider. En trygg och pedagogisk skolmåltidsmiljö upplevdes bidra till positiva måltidsminnen som gav resiliens inför svårhanterade framtida matsituationer. Positiva måltidsminnen av social gemenskap och förstående vuxna förebilder upplevdes bidra till en hälsosammare inställning vid vuxna sociala måltider. Måltidsminnen kunde bidra till att vilja hjälpa, utbilda inom kostrelaterade områden, vilket kunde bli motivationsfaktorer i senare studieval inom kost- och måltidsrelaterade utbildningar. Kontrollerande metoder, oförstående vuxna och ensamhet vid skolmåltider upplevdes bidra till negativa måltidsminnen, där positiva minnen av trygga måltidsmiljöer hemma kunde motverka de negativa.