Bevarande och ombyggnad av kulturhistoriska byggnader

Sammanfattning

Syfte Studien undersöker hur kulturmiljön under en kulturvärdesrestaurering hanterats, både under projektering och produktion fram till idag. Tyngden i studien ligger på beslut, kommunikation och hantering av olika delar kopplade till kulturmiljön. Med ett mål att kunna lyfta fram vad som gjorts bra och vad som kan förbättras. Frågeställningar • Vilka utmaningar har uppstått i produktionen jämfört med projekteringen? • Hur har arbetet med att nå ut med information i alla led fungerat? • Hur har besluten fattats och hur har beslutskedjor sätt ut? Metod Examensarbetet har genomförts som en kvalitativstudie där endast ett projekt har tittats på. Studien består av litteraturstudie, dokumentstudie, intervjustudie och platsobservationer. Intervjuerna är med befattningar i plastledning och som har en central del i projektets utveckling och projektering. De olika avsnitten i studien analyseras för att sedan leda fram till slutsatser. Slutsatser Komplexiteten av i detta projekt är påtaglig, där svårigheten att kunna projektera långt i förväg är oerhört svår. Detta beror på att det uppstår många ändringar under projektets gång, vilket leder till att det blir korta ledtider mellan produktion och projektering. En orsak till detta beror på att ritningar i form av bygghandling inte alltid kan ses som slutgiltiga utan mer i form av en principskiss för att kunna göra en bedömning på plats som sedan ritas in. Något som kan göras för att underlätta i denna typ av projekt är fler platsbesök för projektörer, för att skapa sig en förståelse kring vad som utförs. På grund av komplexiteten är det inte alltid lätt att nå ut med information i alla leden, både under projektering och produktion, där flera saker tagits upp som kan underlätta framtida projekt. Mer information på ritningar som är kopplad till specifik del i projektet är ett förslag. Det som däremot framhävs som det absolut viktigaste sägs vara informationen som förmedlas ute på plats. Med specifika genomgångar och en vardaglig kontakt och information mot berörda parter från plastledning, beställare och ledandemontörer. Detta tros förhindra att misstag sker och skapa en lättare framdrift. I projektet har mängder med beslut kopplade till kulturmiljön fatats, både under projektering och produktion. Där den Antikvariska loggen varit ett redskap som underlättat arbetet att följa kedjorna och besluten som tagits på respektive del. Loggen har skapat en möjlighet att urskilja och ta beslut kring specifika frågor kring kulturmiljön på ett effektivt sätt. Beslutskedjorna är därför ofta korta och effektiva där frågorna hanteras på flera olika sätt under produktionen, men där dokumentationen ofta är kort och koncis.