Bidrar utjämningssystemet till regional jämlikhet i svensk hälso- och sjukvård? : En kvantitativ analys av resursfördelning och vårdtillgänglighet mellan och inom regioner

Sammanfattning

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet bygger på principen om vård på lika villkor, samtidigt som ansvaret för att organisera och finansiera vården är decentraliserat till regionerna. För att motverka skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan regioner har det kommunalekonomiska utjämningssystemet införts. Trots detta kvarstår regionala skillnader i exempelvis patientavgifter och väntetider inom vården (vårdtillgänglighet), vilket väcker frågan om målet om god vård på lika villkor verkligen uppfylls. Därför syftar denna studie till att analysera hur inkomst- och kostnadsutjämningen samvarierar med patientavgifter och vårdtillgänglighet i svensk primärvård mellan och inom Sveriges regioner, samt att belysa potentiella incitament som systemet skapar. Studien genomförs som en kvantitativ paneldataanalys av Sveriges 21 regioner under perioden 2005- 2024. Analysen baseras på offentlig statistik från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Centrala variabler utgörs av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, patientavgifter och vårdtillgänglighet inom primärvården. Studiens teoretiska ramverk utgår från fiscal federalism samt teorier om moral hazard och soft budget constraints. Genom att analysera sambanden mellan ekonomisk omfördelning och vårdens tillgänglighet bidrar studien till ökad förståelse för hur det kommunalekonomiska utjämningssystemet påverkar regional jämlikhet och ekonomiska incitament inom svensk hälso- och sjukvård. Resultaten visar svaga samband mellan inkomst- och kostnadsutjämningen och variationer i patientavgifter och vårdtillgänglighet. De mönster som observeras tyder endast i begränsad utsträckning på att utjämningssystemet påverkar dessa utfall. Sammantaget indikerar resultaten att ekonomisk utjämning är en viktig men inte ensam faktor bakom jämlika vårdutfall, och att andra strukturella och organisatoriska skillnader fortsatt spelar en betydande roll.