Biobaserad isolering i flerbostadshus: barriärer och drivkrafter vid materialval med fokus på värme- och fuktegenskaper

Sammanfattning

Klimatförändringarna är en av de största samhällsutmaningarna i vår tid och det ställs därför högre av på dagens byggande och materialval. Cirka en femtedel av Sveriges utsläpp kommer från byggbranschen där materialtillverkning och produktionsutsläpp inkluderas. För att minska klimatpåverkan kan strategiska materialval göras för att sänka koldioxidutsläppen. Många gånger görs detta genom att titta på stommaterial och utbytbarheten av dessa, men det finns även andra materialval som är minst lika viktiga; värmeisolering. I driftskedet av en byggnad är värmeisolering en avgörande faktor om en byggnads energiprestanda. Idag finns det olika typer av värmeisoleringsmaterial, biobaserade och konventionella alternativ. Forskning visar att biobaserade isoleringsmaterial har en lägre klimatpåverkan än konventionella, men ändå väljs de konventionella materialen i högre utsträckning vid nyproduktion. Det sker en avvägning mellan materialegenskaper hos biobaserade respektive konventionella isoleringsmaterial, skapar ett behov av att identifiera de barriärer och drivkrafter som styr materialvalet i praktiken. Det saknas en samlad förståelse för hur dessa avvägningar görs och vilka faktorer som är avgörande, vilket är vad denna studie syftar till att undersöka. För att kunna kartlägga dessa drivkrafter och barriärer används fem olika metoder: litteraturstudie, intervjustudie, fallstudie, dokumentgranskning och tematisk analys. Dessa är till för att identifiera de olika isoleringsmaterialens egenskaper, förstå hur de används och upplevs praktiskt och hur projekt har påverkats av dessa materialval. Det finns en vilja och teknik till att börja implementera dessa i en bredare utsträckning men att det finns faktorer som skapar barriäreffekter. Dessa faktorer handlar om ekonomi, kunskapsbrister, tekniska osäkerheter och regulatoriska krav. Samtidigt visade resultatet att det finns drivande faktorer till implementering vilket är minskad miljöpåverkan, hållbarhetsmål och förekomst av referensobjekt där dessa biobaserade material har använts. Sammanfattningsvis fattas beslutet om värmeisolering på ekonomiska och organisatoriska grunder, snarare än tekniska. Implementeringen kan öka av dessa biobaserade material om det finns tydliga hållbarhetsmål, engagerade aktörer, referensobjekt, tydliga standarder samt fortsatt forskning kring långtidsprestanda och att klimatnyttan värderas högre i byggprojekt.