Bostadsmarknadssegregation : Och medborgarens möjlighet till ett aktivt medborgarskap

Sammanfattning

Denna kandidatuppsats undersöker hur bostadssegregationen i Stockholm påverkar förutsättningarna för ett aktivt medborgarskap mellan åren 2008 och 2024. Genom en mixed-methods-design jämförs tre stadsdelsområden: Inre staden, Västerort och Söderort. Studiens empiri består av kvantitativ flytt- och hyresstatistik från Stockholms stads årsböcker, vilken kombineras med en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackpressen (Hem & Hyra). Analysen utgår från T.H. Marshalls och Ruth Listers medborgarskapsteorier samt Martin Granders ramverk kring den svenska bostadsmodellens pelare.Resultaten visar att marknadsorienteringen av allmännyttan efter Allbolagen 2011, i kombination med strikta inkomstkrav och kraftiga hyreshöjningar vid renoveringar, har försvagat hyresgästernas ställning i samtliga områden. Den kvantitativa analysen synliggör ett negativt flyttnetto i den inre staden, vilket i det sammanvägda resultatet indikerar en strukturell bortträngningseffekt.Uppsatsen drar slutsatsen att bostaden i Stockholm i hög grad har transformerats från en universell välfärdsrättighet till en marknadsvara. Detta skapar ett ekonomiskt och geografiskt villkorat medborgarskap där resurssvaga grupper exkluderas från centrala delar av staden. I praktiken innebär detta att det formella medborgarskapet urholkas, då individer förlorar sitt reella självbestämmande, sitt handlingsutrymme och sin lokala politiska röst i de områden de tvingas lämna.