Brandrisker med solpaneler respektive batterienergilager på lantbruk

Sammanfattning

Under 2022 var den totala energikonsumtionen för jordbruksföretag 6 090 GWh varav 1572 GWh var förbrukad elenergi. Detta motsvarar 78 600 villors elförbrukning under ett år. Lantbruken har stora utmaningar så som att anpassa sig efter klimatförändringar och bidra till att lösa samhällsenergikrisen. Intresset för att installera solcellsanläggningar på lantbruk har därav ökat i samband med högre energipriser och incitament från Jordbruksverket. År 2018 fanns det 2 517 solcellsanläggningar på jordbruk med en kapacitet på 52 706 MWh som tills år 2021 har ökat till 5 108 solcellsanläggningar med en kapacitet på 130 953 MWh. Med den ökade installationen av solcellsanläggningar på tak och stora ambitionen att vilja installera batterienergilagringsystem på lantbruken tillkommer ökade brandrisker. Flera försäkringsbolag har de senaste åren anmärkt på cirka 80 % av de solcellsanläggningar som har installerats på lantbruk för att de löper en risk, till exempel brandrisk. Problemet är att teknologin utvecklas och installeras snabbare i Sverige än vad regelverk och rekommendationer hinner uppdateras. Därav finns det brister och kunskapsluckor gällande anläggningarna på de svenska lantbruken vilket medför att kontinuerligt underhåll, kontroller eller systematiskt brandskydd inte utförs samt är ofullständigt. Detta bidrar till ett bristfälligt förebyggande brandskydd såväl byggnadstekniskt som organisatoriskt, vilket medför att riskbilden ökar på lantbruken. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie och en mindre intervjustudie där syftet var att undersöka vad för brandrisker som tillkommer på ett lantbruk när en solcellsanläggning respektive batterienergilagring installeras. Även skapa en helhetsbild över vad för brandrisker ett lantbruk utsätts för och belysa svårigheten med alla regelverk de ska uppfylla. Litteraturstudien inhämtade svenska regelverk och rekommendationer för att studera och kartlägga dem för att i senare skede diskutera hur de kan utvecklas. Syftet med intervjuerna och deltagande på webbinarium var att få olika perspektiv på de mest förekommande brandriskerna, hur dessa kan minimeras eller åtgärdas samt få en förståelse för om befintliga regelverk och rekommendationer anses tillräckliga eller om brister finns. Studien har framställt att det är svårt att bedöma hur stort problem bränder i solcellsinstallationer och batterienergilager är på lantbruk eftersom det statistiska underlaget är bristfälligt och litet. En slutsats är att det krävs en större och bestämd metod för hur insamling av statistik ska ske. Det har även framkommit att det tillkommer fler brandrisker med både en solcellsanläggning och ett batterienergilager på ett lantbruk. Genom att vara riskmedveten och arbeta brandförebyggande kan riskerna minimeras. De brandrisker som tillkommer på ett lantbruk med en solcellsanläggning respektive batterienergilager är exempelvis felaktig design och installation, bristfälligt underhåll, ljusbågar, kortslutning i brytare eller växelriktare, överladdning eller stora temperaturskillnader. Efter granskning av de svenska regelverken och rekommendationerna kan slutsatsen dras att de behöver utvecklas för att uppnå en större tydlighet och bli mer samspelta. Inom räddningstjänsten bör en enhetlig rekommendation likt en nationell riktlinje framtas. Medan Boverket och Elsäkerhetsverket behöver samarbeta mer gällande reglering av brandsäkerhet för starkströmsanläggningar vid, på eller i byggnader för att uppnå ett helhetstänk. Lantbrukskommitténs rekommendationer gällande brandskydd på lantbruk är grundlig, lättförstådd och bra men kan utvecklas ännu mer exempelvis benämna brandgasventilation vid batterienergilager, fortlöpande kontroller vid solcellsanläggningar och uppdatera mallen för systematiskt brandskyddsarbete så att den innefattar solcellsanläggning samt batterienergilager. Olika förslag till åtgärder för att minska sannolikheten för eller konsekvenser av bränderna har diskuterats. När installering av en solcellsanläggning eller ett batterienergilager ska ske på ett lantbruk krävs först en grundlig projektering, planering och riskanalys utifrån byggnadens, fastighetens miljö och explosionsrisk för att förebygga brandrisker. Under installationen är det viktigt med korrekt kabelförläggning, att en larmanläggning för feluppkomst installeras samt att funktionen förklaras för ägaren, skyltning och att brandspridning mellan tak och solpanel förhindras med passivt eller aktivt skydd. Tekniska system så som ljusbågsdetektion, ljusbågsfelströmsbrytare och rapid shutdown system skulle kunna vara riskreducerande men behövs undersökas mer. Både solcellsanläggningar och batterienergilager kräver underhåll under drift. Det behövs noggranna dokumenterade underhållsrutiner som beskriver vad som ska kontrolleras, av vem och när. Till exempel skulle Elsäkerhetsverket kunna utforma ett tydligt exempel på de grundligaste kontroll och underhåll som krävs för en säker anläggning. För att minimera konsekvenserna av brand i solcellsanläggning eller batterienergilager kan ett bra utformat SBA med tydlig insatsplan och insatskort göra stor skillnad då det delger viktig information snabbt och översiktligt. Det bör vara tydligt utmärkt och genomtänkt var det är placerat på lantbruket. Avslutningsvis är det viktigt att lantbrukens brandskydd också utvecklas och anpassas i likande takt som ny teknik installeras på gårdarna för att bidra till samhällets utveckling utan att öka risker för storskaliga lantbruksbränder.