Bygga identitet : Hur nationell och svenskkyrklig identitet skapas, förhandlas och reproduceras vid uppförandet av Svenska Victoriaförsamlingens i Berlin byggnader 1952-1959

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur svensk identitet kan uttryckas genom en byggnad och dess arkitektur. Den utforskar uppförandet av Svenska Victoriaförsamlingens i Berlin byggnader mellan 1951 och 1959, med ett särskilt fokus på den kreativa processen och de sätt på vilka identitet skapas, förhandlas och reproduceras i brevväxlingen. Primärmaterialet består av korrespondens mellan kyrkoherde Heribert Jansson och arkitekterna Lennart Tham och Peter Celsing, samt den arkitekttävling som utlystes för projektet och de förslag som kom in. Studien visar att både kyrkorådet och arkitekterna försökte etablera en tydlig svensk identitet i Berlin, vilket de uppnådde genom materialval, byggnadstekniker (”svensk byggnadsstandard”) och användningen av svenska produkter. Den kyrkliga identiteten är mer dunkel i materialet, vilket delvis beror det faktum att den planerade kyrkan aldrig uppfördes, vilket ledde till att de sakrala funktionerna fick integreras i församlingshuset. Vidare diskuterar uppsatsen förhållandet mellan identitet och arkitektur, samtidigt som den analyserar de maktstrukturer och mellanmänskliga relationer som omgav projektet. Utöver de primära forskningsfrågorna rörande identitet undersöker jag om kyrkorådet fick vad de önskade – nämligen en kyrka i ”gammal svensk tradition”. Svaret på den frågan är både ja och nej.