Creasing Property Evaluation of Paperboard for Packaging Converting

Sammanfattning

Kartong som ett ingenjörsmaterial är ofta förbisett men utgör en grundläggande komponent, som möjliggör miljömässigt hållbara alternativ. I takt med den pågående omställningen från fossilbaserade resurser till pappersbaserade sådana blir dess betydelse allt tydligare. Konvertering av kartong till förpackningar är central, med det främsta syftet att påskynda leveransen av varor genom försörjningskedjan. Detta belyser konverteringsprocessen, som innefattar bigning och vikning för att skapa den önskade tredimensionella förpackningen. Liksom alla tillverkningsprocesser innebär konverteringen flera utmaningar som kartongen måste tåla för att uppfylla sin funktion. Dessa inkluderar okontrollerade skador vid stora rotationer, deformationer och samt begränsad elastisk återhämtning. Följaktligen är varje bidrag till ökad förståelse i denna fråga viktig och understryker relevansen av detta examensarbete. Naturligtvis ger kartongens inneboende materialdesign ytterligare insikt inom detta område. Mot denna bakgrund valdes tolv olika flerskiktskartongskvaliteter ut för att analysera deras beteende under drift. Resultaten visar att det är möjligt att förstå de inneboende materialegenskaperna och deras beteende vid analys av big djup, höjd, vikning och sprickbildning, baserat på densitetsprofilerna. Detta antyder framväxande och konsekventa trender och mönster. Utifrån detta möjliggjordes ytterligare kategoriseringen av Proverna A-L: FBB, Hybrid-S, och Hybrid-I. Den mekaniska utvärderingen antydde att Hybrid-I uppnådde överlägsen prestanda jämfört de övriga, eftersom denna kategori uppfyllde konverteringens målsatta RCS på 0.5-0.6. Dessutom, bibehöll Hybrid-I den lägsta benägenheten för sprickbildning, vilket möjliggjorde den högsta big höjdgränsen på 250-300 μm och även den lägsta erforderliga kompressionskraften. Strax efter kom Hybrid-S och sedan FBB. Parallellt bidrog hållbarhetsanalysen med ytterligare insikter i viktreducering samt graden av transparens och trovärdighet hos varje inblandad fabrik. Dessa angav värden för olika hållbarhetsindikatorer, såsom CO2-utsläpp, energiintensitet, avloppskvalitet, vilka redovisades antingen i grupperad form eller uppdelade per enskild fabrik.