De ser mig, men inte för den jag är - En kvalitativ studie om hur andra generationens ungdomar med syrisk bakgrund upplever och hanterar etnisk diskriminering i svenska gymnasieskolor

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar med syriskt ursprung, som tillhör den andra generationen och har vuxit upp i Sverige, upplever och hanterar etnisk diskriminering i skolmiljön. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med unga som nyligen har avslutat gymnasiet. Den kvalitativa och fenomenologiska ansatsen har gjort det möjligt att få en djupare förståelse för deltagarnas subjektiva erfarenheter. Det teoretiska ramverket utgörs av postkolonial teori och Edward Saids teori om orientalism, vilka används för att analysera hur makt, kunskap och representation formar skolans diskurser om ”svenskhet” och ”de andra”. Resultaten visar att diskriminering i gymnasieskolan ofta tar sig subtila och vardagliga uttryck genom språk, blickar, skämt och olika förväntningar på elever. Dessa erfarenheter speglar en diskurs där ojämlikhet döljs bakom idealet om likabehandling. Samtidigt framträder ungdomars aktiva strategier för motstånd som att uttrycka sig, söka stöd och omdefiniera sin identitet som centrala former av vardagsmotstånd. Studien belyser även lärarens roll som både möjliggörande och begränsande i arbetet mot diskriminering. Genom att förena postkolonial teori och orientalism visar studien att etnisk diskriminering i skolan inte bara är ett individuellt problem utan ett strukturellt och diskursivt fenomen. Studien bidrar därmed med ny kunskap om hur unga med syrisk bakgrund navigerar mellan exkludering och tillhörighet i det svenska utbildningssystemet.