Demokratiuppfattning : En fenomenografisk analys hur gymnasieklasser uppfattar demokratibegreppet

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att utforska hur gymnasielever i två klasser uppfattar och tolkar variationen av demokratibegreppet inom ämnet samhällskunskap utifrån en fenomenografisk analys. Tidigare forskning inom detta forskningsområde har varit brett och med ett undervisningsbaserat fokus, där fokuset kan ha varit på undervisningen, skolan som institution, elevers uppfattning av demokrati som samhällsvärdering, eller blandning av alla. Denna studie använder en fenomenografisk ansats för att redogöra elevers uppfattning av demokratibegreppet utifrån deras egen kontext, att uppfattningen inte berörs av någon särskild kontext utan endast fokuserar på vad eleverna redogöra och hur de klarar dess uppfattningar, i deras egen levnadsvärld. Det resultat som denna studie kan framföra är att de intervjuade klasserna framhäver tre olika uppfattningar av begreppet demokrati. En uppfattning fokuserar på att kunna röra, möjligheten till att kunna rösta. Den andra uppfattningen är centrerat i skolan, att kunna påverka deras egen utbildning inom en viss grad. Samt den tredje uppfattningen som fokuserar på politiken, vilket är den mer komplicerad uppfattningen på grund av att klasserna anser den är både i deras närhet samt att den är abstrakt för deras livsvärld. Slutsatserna är att demokratibegreppets uppfattningar för elever är komplext och bundna till vad de har för kunskaper att kunna agera demokratiskt, de kan se sig själva som en del av samhället än något som är utanför samhället.