Den blågröngrå framtidsgatan : ett gestaltningsförslag som explorativ tillämpning av BGG-system

Sammanfattning

Den moderna staden står inför en dubbel utmaning: att hantera effekterna av ett förändrat klimat som innebär allt extremare skyfall och värmeböljor, samtidigt som kraven på en förtätad och trivsam livsmiljö ökar. Traditionellt har stadsplaneringen tenderat att fokusera på ekonomiskt mätbara så kallade ’hårda’ värden, såsom konventionell dränering och trafikinfrastruktur, vilket ofta har skett på bekostnad av svårkvantifierade ’mjuka’ värden såsom estetik, rekreation och biologisk mångfald. Konventionella VA-system klarar sällan de ökade vattenvolymerna under kraftiga regn, vilket resulterar i föroreningar som spolas ut i vattendrag, sjöar och hav. Samtidigt riskerar den snabba bortledningen av dagvatten att på sikt urlaka grundvattenmagasinen under allt längre torkperioder. Denna utmaning kräver en ny syn på hur stadens ytor utnyttjas. Arbetet undersöker potentialen hos Blågröngrå-system (BGG-system) - ett integrerat koncept för hållbar dagvattenhantering som samutnyttjar stadens ytor för vegetation, dagvattenmagasinering och infrastruktur. BGG-system använder sig av porösa överbyggnader (ofta makadambaserade öppna förstärkningslager) under hårdgjorda ytor för att fördröja och rena dagvatten, samt erbjuda en utökad rotvolym för träd. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för de tekniska funktionskrav och utmaningar som BGG-system måste hantera, samt att undersöka hur deras kvaliteter kan implementeras för att skapa ett levande stadsrum. Ett levande stadsrum definieras här bland annat av ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat och en god gestaltad livsmiljö som främjar sociala och rekreativa aktiviteter. Arbetets centrala forskningsfråga är: ”Hur kan BGG-system utformas så att de tillgodoser behovet av mjuka värden i stadsrummet samtidigt som de uppfyller de tekniska funktionskrav som ställs på dem?”. Studien genomfördes som en kombination av litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer med personer från olika discipliner som alla arbetar med BGG-system samt ett gestaltningsförslag för Prefektgatan i stadsdelen Rosendal i Uppsala. Gestaltningen fungerade som en hypotesprövning för att konkretisera de förvärvade kunskaperna och utvärdera idéer om hur funktionella och rumsliga krav kunde förenas. Rosendal är unikt eftersom områdets BGG-system måste vara tätade mot terrassen på grund av att det ligger ovanför en grundvattentäkt, vilket ställer höga krav på tekniska funktioner som fördröjning och reglerad avledning till det konventionella ledningsnätet. Gestaltningsförslaget för Prefektgatan utgår från Jan Gehls principer för ett kvalitativt gaturum och implementerar ett oregelbundet, fasetterat formspråk för att bryta gaturummets längsgående riktning och skapa mindre, mer inbjudande rumsligheter. Genom att ge de öppna förstärkningslagren en maximal, sammanhängande utbredning, även under permeabla hårdgjorda ytor, uppnås en mycket stor total fördröjningskapacitet. Resultatet visar att detta ytmässigt väl tilltagna blågröngrå system på gatan (med en total magasineringsvolym på 148 m³) kompenserar för en lägre hydraulisk konduktivitet i växtsubstratet. Detta möjliggör i sin tur att egenskaper som vattenretention och därmed förbättrad reningsförmåga kan prioriteras utan att systemet tappar i förmåga att hantera extrema regn. Uträkningarna indikerar att systemet skulle klara av ett 50-årsregn med en hydraulisk konduktivitet på 500 mm/h, vilket är långt mer än vad minimikravet för BGG-system vanligtvis brukar dimensioneras för. Gestaltningen kombinerar således hög teknisk kapacitet (fördröjning, rening och reducerad urban heat island-effekt) med tydliga mjuka värden genom att systematiskt skapa uppehållsytor, förbättra växtbäddsförhållanden och införa designade växtsamhällen. Arbetet belyser hur en avsiktlig, icke-linjär design av BGG-system kan fungera som ett verktyg för att lyfta fram de mjuka värdena i stadsrummet, men konstaterar att komplexiteten i en sådan oregelbunden utformning ställer höga krav på detaljprojektering och höjdsättning för att bibehålla tillgänglighetskrav. Arbetet diskuterar också den ekonomiska aspekten och konstaterar att många delar i gestaltningen är mer kostsamma än den befintliga utformningen men att pengar kan sparas in på en smartare utformning av andra konstruktioner såsom ledningsstråkets dragning, reducerat djup på växtbäddarna. Diskussion omfattar vidare alternativa lösningar för att ytterligare reducera kostnaderna, bland annat ifall snabb infiltration och fördröjning i BGG-systemets underjordiska porutrymme kan ersättas med fördröjning ovan mark där de ytmässigt väl tilltagna regnbäddarna istället fungerar som en hybrid mellan öppna fördröjningsmagasin och regnbäddar med långsam infiltration. Genomgående för hela arbetet är vikten av att både ingenjörs- och designaspekter integreras tidigt i processen.