”Det är nästan aldrig svart eller vitt” : Biståndshandläggares arbete med att upptäcka och hantera våldsutsatthet hos äldre personer.

Sammanfattning

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen resonerar kring och arbetar med att upptäcka, bedöma och hantera våldsutsatthet hos äldre personer samt vilka organisatoriska och professionella förutsättningar som påverkar arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta biståndshandläggare verksamma inom stadsdelar i Stockholms stad och kranskommuner. Materialet analyserades genom tematisk analys, med stöd av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati där handlingsuttrymmet är centralt.Kontextuella teorin och teorin om normaliseringsprocessen användes också för att förstå våld mot äldre personer. Resultatet visar att våld mot äldre ofta framträder indirekt genom subtila signaler, förändrade beteenden och komplexa relationsförhållanden. Våldsutsattheten förstås i relation till beroende, normalisering och långvariga relationer, vilket kan försvåra upptäckt och bedömning för biståndshandläggarna. Resultatet visar även att arbetet präglas av en balans mellan den äldres självbestämmande och behovet av skydd. Samtidigt framkommer det att organisatoriska faktorer såsom tidsbrist, arbetsbelastning, samverkan samt tillgång till stöd och kunskap, påverkar möjligheten att arbeta med våldsutsatthet hos äldre personer.