“Det är som att barnet tappas bort lite grann” : Familjerättssekreterares erfarenheter av att inkludera barnperspektiv vid informationssamtal

Sammanfattning

Sedan den 1 januari 2022 gäller Lag om informationssamtal (2021:530) i syfte att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocesser. Från och med den 1 mars 2022 är det dessutom ett krav att föräldrar ska ha deltagit i ett informationssamtal innan en tvist om vårdnad, boende eller umgänge kan tas vidare till domstol (Sveriges Domstolar, u.å.). Samtalens syfte är att ge föräldrar relevant information i ett tidigt skede och stödja dem i att hitta lösningar som är till barnets bästa. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka familjerättssekreterares erfarenheter av informationssamtal inom familjerätten, med särskilt fokus på hur barnperspektivet lyfts och beaktas under samtalen. Studien baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer vid en familjerättsenhet i en kommun i Sverige. Med stöd i en intervjuguide med olika teman har familjerättssekreterarnas erfarenheter, upplevelser och resonemang kring informationssamtalen undersökts. Resultatens tematisering berörde bland annat samtalens genomförande, barnperspektivet samt de möjligheter och svårigheter som uppstår i det faktiska arbetet. Analysen präglades av ett hermeneutiskt förhållningssätt där fokus varit på att tolka och förstå familjerättssekreterarnas erfarenheter och resonemang kring informationssamtalen. Materialet analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter: Lipskys teori om handlingsutrymme och Lundys delaktighetsmodell. Dessa perspektiv användes för att skapa en djupare förståelse av familjerättssekreterarnas erfarenheter och hur barnets bästa och barnperspektivet kommer till uttryck i informationssamtalen. Studien visar att familjerättssekreterare upplever vissa svårigheter i arbetet med att lyfta barnperspektivet och synliggöra barns rättigheter i informationssamtalen. Resultatet visar att föräldrarnas konflikt och starka känslor ofta tar stor plats i samtalen, vilket kan bidra till att barnperspektivet riskerar att hamna i bakgrunden trots att barnets bästa ska vara centralt.