Det demokratiska folkbiblioteket : en fallstudie om en svensk mediedebatt år 2018-2022

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka vilka demokratisyner som kan identifieras i en samtida svensk biblioteksdebatt samt att belysa hur dessa kan förstås i ljuset av olika demokratimodeller. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i ett panelsamtal som hölls på Hornstulls folkbibliotek i november 2018. Samtalet fick stor medial uppmärksamhet eftersom en högerextremist inkluderades som paneldeltagare. Studiens källmaterial utgörs av ett drygt tjugotal artiklar publicerade i svenska dags- och veckotidningar under perioden 2018-2022 och utförs som en tematisk analys med idealtyper som analytiskt verktyg. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av David Helds demokratimodeller deltagardemokrati, deliberativ demokrati och liberal representativ demokrati. Studien visar att demokratibegreppet är komplext och förknippas med flera och ibland rivaliserande värden. Relationen mellan folkbiblioteket och demokratin upplevs som självklar och stark och biblioteket som en i grunden demokratisk institution. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning. Bland hoten mot det demokratiska styrelseskicket upplevs växande högerextremism som ett av de största. Uppsatsen visar också att samtliga av David Helds demokratimodeller går att identifiera i uppsatsens empiriska material. Undersökningen visar också att en stark föreställning om folkbibliotekets kompensatoriska samhällsfunktion existerar. Det empiriska material synliggör också förekomsten av ett utpräglat neutralitetsideal i relation till biblioteket, där folkbibliotekets främsta demokratiska funktion förstås vara som en öppen arena för yttrande- och åsiktsfrihet.