Digitala verktyg i designprocessen för att stärka landskapsarkitektoniska kvaliteter och hållbara lösningar : hur artificiell intelligens, extended reality och nya teknologier kan förändra och utveckla arbetsprocessen i framtiden

Sammanfattning

Arbetet syftar till att utforska och belysa hur digitala verktyg, särskilt artificiell intelligens (AI) och extended reality (XR), kan stärka och utveckla arbetsmetoder inom landskapsarkitektur. Landskapsarkitektbranschen befinner sig i ett teknologiskt skifte, där framväxten av nya och mer avancerade digitala verktyg påverkar såväl yrkesrollen som design- och arbetsprocesser. Denna studie syftar till att identifiera de digitala verktyg som har potential att stärka landskapsarkitektoniska kvaliteter och främja hållbara lösningar, samt till att undersöka hur dessa teknologier kan förbättra kommunikation, effektivisera arbetsflöden och utveckla samarbetet mellan landskapsarkitekter, beställare och brukare. Arbetet genomförs som en kvalitativ, explorativ studie och bygger på tre metodkomponenter: semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från svenska arkitektkontor, litteraturstudier samt exempelstudier. Studien visar att traditionella verktyg som AutoCAD fortfarande dominerar, men att nya digitala innovationer erbjuder andra möjligheter att gestalta miljöer, med särskilt fokus på 3D-modellering, extended reality, parametrisk design och generativ AI. Studien tyder på att digitala verktyg kan komplettera traditionella metoder och bidra till mer datadrivna, strategiska och evidensbaserade designprocesser. Exempelstudien av Swecos klimatberäkningsverktyg BIMitigation visar konkret hur klimatbelastande material kan identifieras i ett tidigt skede i en 3D-modell, vilket i sin tur möjliggör mer informerade och beräknade beslut gällande utformning och materialval. Genom att implementera mer datadrivna arbetsmetoder kan kopplingen mellan ekologiska, sociala och funktionella värden stärkas, särskilt i kombination med arkitektens erfarenhet. De digitala verktygen bör betraktas som stödjande hjälpmedel i designprocessen, inte som ersättare av den professionella kompetensen, utan som ett komplement som kan förstärka det landskapsarkitektoniska arbetet. Resultatet visar att 3D-modeller, VR och AR bedöms som särskilt viktiga för att förbättra kommunikationen mellan olika aktörer i arbetsprocessen. AI har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling för att kunna tillämpas mer effektivt i praktiken inom landskapsarkitekturbranschen. Studien lyfter även behovet av vidare forskning av AI:s långsiktiga påverkan på kreativitet, yrkesidentitet, digitala verktygs roll i utbildningen och långsiktiga strategier för hur de ska implementeras i branschen.