Does AI dream of copyrighted works? - GAIs, the reproduction right and liability

Sammanfattning

Generativ Artificiell Intelligens (GAI) har utvecklats snabbt under de senaste två åren, vilket snabbt väckt frågor om hur EU:s upphovsrättsliga lag-stiftning ska tillämpas på denna nya teknik. Genererar GAI kopior? Bryter GAI-träning och outputs mot upphovsmannens ensamrätt för exemplar-framställning när den hämtar data från Internet? Hur ska de obligatoriska undantagen för tillfälliga reproduktioner och text-och-datautvinning (TDM) tillämpas på GAI? Är slutanvändare av ansvariga för eventuella intrång eller kan GAI-utvecklare vara det? I nuläget har dessa aktuella frågor inga uppenbara svar. Det är dock just svaren på dessa frågor som kommer att bli avgörande för den upphovsrättsliga regleringen av GAI, och som denna uppsats söker besvara. Denna uppsats har använt den rättsdogmatiska metoden och ett kritiskt perspektiv för att rekonstruera relevanta upphovsrättsliga normer i kontexten av GAI, med särskilt fokus på exemplet Stable Diffusion. De relevanta frågorna har tillämpats på Stable Diffusion och har analyserat om det före-kommer exemplarframställning, om undantag för exemplarframställning är tillämpliga, samt frågan om vem som ansvarar för intrång av slutanvändare och utvecklare. Slutsatsen av denna uppsats är att svaret på den första frågan är ett tydligt ja, både under träning och genom outputs. Mindre tydligt är dock tillämpningen av undantagen för exemplarframställning, som särskilt lider av avsaknad av prejudicerande domar från EU-domstolen angående tolkningen av undantagen på GAI. Problematiskt är även bristen på praktiska lösningar för att kunna upprätthålla de i direktiven etablerade rättigheterna. Ännu mindre tydlig är frågan om vem som ansvarar, där vägledning från EU-domstolen behövs i hög grad.